Sökresultat:
2399 Uppsatser om Starkt varumärke - Sida 34 av 160
Född för tidigt - kognitiv förmÄga 18 Är senare
Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .
Detta Àr jag! : En studie om ungdomars symboliska sjÀlvportrÀtt
Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.
Bedömning och betygssÀttning i Gy11 : En studie av lÀrares upfattningar av skillnader och likheter mellan Lpo 94 och Gy11
Denna studie har undersökt sex gymnasielÀrares uppfattningar och upplevelser av den nya lÀroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrÄn den föregÄende lÀroplanen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har lÀrarna fÄtt svara pÄ frÄgor kring betygsÀttning och bedömning i Gy11. Studien har utgÄtt ifrÄn ett lÀroplansteoretiskt ramverk, dÀr Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lÀrarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lÀrarna ansÄg att den nya lÀroplanen var tydligare i mÄnga avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svÄrtolkade och ledde enligt deras Äsikt till ojÀmn bedömning mellan skolorna. LÀrarna var Àven av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rÀttvis bedömning för eleverna.
"Jag mÄste liksom fÄ in tanken" : En kvalitativ studie av elevers resonemang kring likheter.
Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.
Pokern Àr död, lÀnge leve pokern! : AffÀrsmodellanalys av en spelleverantör i förÀndring
Internetpoker-, casino- och vadslagningsföretaget Tain befinner sig efter att deras största kund Expekt.com lÀmnat dem i början av 2007 i ett lÀge dÀr de antingen mÄste eliminera sin pokerverksamhet eller ompositionera sig pÄ marknaden för att fÄ en ny kundbas att jobba med.Vi fick uppdraget att titta pÄ sambandet mellan Tains existerande kundbas, produkter och försÀljningsprocess för att hjÀlpa företaget att identifiera bra saker, sÀmre saker samt möjliga förbÀttringar. VÄrt arbete har inneburit samtal med Tains anstÀllda och ledning samt samtal med en nuvarande kund. Vi har tittat pÄ hur kommunikationen skett i företaget och undersökt försÀljningsmaterialet och den existerande interna kunskapsdokumentationen.Det vi fann var ett företag vilket, för att bli starkt och konkurrenskraftigt, mÄste utveckla sitt produktutbud för att stÄ upp mot konkurrenterna men Àven ett företag som mÄste förbÀttra sin interna struktur; kommunikation, kunskapsöverföring och dokumentation för att möjliggöra tillvÀxt och ökad lönsamhet.Vi vill hÀrmed presentera vÄr företagsanalys av Internetspelföretaget Tain:Shuffle up and deal!.
Reaktioner pÄ krigsupplevelser och hanteringsstrategier hos eritreanska kvinnor som aktivt har deltagit i krig
Syftet med denna studie var att fÄ mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har pÄverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att fÄ mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna anvÀnder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrÄn deduktivt och induktiv tematisk analys.
Erfarenheters pÄverkan
En kvalitativ studie av tre idrottslÀrare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslÀrarens idrottsliga erfarenheter gÄr att urskilja genom val av innehÄll, upplÀgg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottslÀraren har kring varför Àmnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan pÄverka det.
Data till denna studie samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att dÀrefter jÀmföras och avgöra om nÄgot samband gick att finna.
JÀmförelsen visade att det gÄr att utlÀsa mönster som pekar pÄ en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrÄn valda teorier samt att lÀrarnas agerande pÄ lektionerna och tankar kring hur de tror sig mÄnga gÄnger skiljer sig Ät.
Gemensamma normer och vÀrderingar kring idrottande och det faktum att idrottslÀrarutbildningen bygger pÄ desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillÄts pÄverka idrottslÀrarna..
Att arbeta med myndighetsutövning kring barn som far illa : En kvalitativ studie om socialsekreterares yrkesroll
Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.
Utseendets betydelse i anstÀllningssammanhang- : rekryterare och egna företagares Äsikter kring det yttre
I dagens postmoderna samhÀlle vill mÀnniskor gÀrna hÀvda att skönhet Àr nÄgot som sitter i betraktarens öga. Trots detta Àr skönhet nÄgot som i stor utstrÀckning pÄverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har nÄgon relevant pÄverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina Äsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. DÀrefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod.
Applicerbarheten i Modigliani och Millers teorem 50 Är senare : en empirisk studie av svenska och amerikanska företag
Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .
Storboken : En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhÄller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns lÀsinlÀrning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frÄgestÀllningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelÀrare. Intervju som metod valdes för att lÀttast kunna redogöra för pedagogernas förhÄllningssÀtt till metoden.   Studiens resultat kan sammanfattas med att bÄde lÀrare och specialpedagoger Àr positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för lÀsinlÀrning. Ett centralt resonemang som uppmÀrksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam lÀsupplevelse. Sambandet mellan lÀsinlÀrning och sjÀlvkÀnsla visade sig vara starkt utifrÄn de intervjuades uppfattningar om barns tidiga lÀsinlÀrning.
LĂ€s med flyt! : - en studie av elevers tidiga utveckling av avkodning
Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.
"Som man umgÄs blir man ju" : Tjejgruppers utseendeskapande
Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonÄrstjejer, för att tillhandahÄlla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonÄrstjejen. Tidigare forskning inom omrÄdet tonÄrstjejer och utseende Àr överlag kvantitativ och missar dÀrför mÄnga faktorer som pÄverkar tonÄrstjejer och deras utseendeskapande. VÄrt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonÄrstjejer. Mer specifikt var vÄra frÄgestÀllningar: Vad innebÀr utseende för tonÄrstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonÄrstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonÄrstjejer? Vad pÄverkar utseendeskapandet hos tonÄrstjejer? Vilken betydelse har tonÄrstjejers relationer med andra tonÄringar för utseendet? För att fÄ en sÄ empirinÀra förstÄelse som möjligt har vi anvÀnt oss av Grundad Teori.
Att vilja jobba som lÀrare : En intervjustudie med lÀrarstudenter
Denna uppsats handlar om grundskollÀrarprofessionens utveckling, verksamma lÀrare och lÀrarstudenter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur har grundskolan och grundskollÀrarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lÀrare sett ut?Hur framstÀlls dagens verksamma grundskolelÀrare inom forskning i frÄga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lÀrarstudenter gÄr att synliggöra i frÄga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lÀrarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lÀrarstudenter att söka sig till lÀrarutbildningen och fortsÀtta densamma för att bli lÀrare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband gÄr att synliggöra mellan de tre ovanstÄende bilderna?Studien visar att lÀrarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrÄgasatt profession och ofta höga pÄfrestningar i arbetsvardagen. Men sÄvÀl verksamma lÀrare som lÀrarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lÀrare..
LÀrares betydelse för elevers motivation
Ansvaret att skapa en god lÀrandemiljö ligger till stor del hos lÀrarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna sjÀlva beskriver att lÀrare anvÀnder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi lÄtit Ätta elever frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av hur lÀrare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vÄr studie stÀmmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framstÀllda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir bÄde positivt och negativt pÄverkade i sin motivation av olika faktorer beroende pÄ deras personlighet och grundlÀggande behovstillfredsstÀllelse.