Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumärken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktär och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus på budgetstyrning och mätbara mål. I uppsatsen jämförs företagen med varandra för att se få fram en branschnorm och sedan jämförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur påverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta är..

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Detta examensarbete har syftat till att utreda hur man kombinerar blysyrabatterier med superkondensatorer. Batterier är ett vanligt medium för lagring av elektrisk energi. Ett av problemen de lider av är brist på uttagbar effekt, vilket är superkondensatorns starka egenskap. I examensarbetet har först fakta tagits fram och presenterats, för att sedan kunna göra en analys av bland annat effekt, energitäthet och verkningsgrader. Resultatet visar att hos en kondensator/batteri-kombination ökas effekttätheten med en faktor 3 vid ca 23% kondensatorviktandel vid 30-sekunders urladdning, medan den viktmässiga energitätheten minskar till ca 4/5 av batteriets energitäthet vid samma urladdningtid..

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna någonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. Ungefär 10 % av denna sträcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, där de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefär 10-15 meter, beroende på spelarens accelerationsförmåga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmåga både bilateralt och unilateralt. Dock är det få studier som följt förloppet från start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och få studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.

SammanfattningVarumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Fenomenet kodväxling får ofta endast lovord. Den här undersökningen tar fasta påproblematiken kring kodväxling och undersöker om kodväxlingens resultat alltid ärpositiva. Som material har jag använt inspelningar och formulär som koncentrerar sigpå behärskning av finska språket i Sverige och kodväxling mellan finska och svenskabland tvåspråkiga barn, ungdomar och vuxna.Resultaten visar att kodväxling i sig är ett positivt fenomen som kräver godbehärskning av båda språken. Nackdelar kan vara dess starka påverkan påminoritetsspråket, t.ex. genom inlånade strukturer som ersätter de ursprungligastrukturerna.

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten.

Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används..

SammanfattningSinnesmarknadsföring - Ge liv åt ditt varumärke!Frågeställning: Hur stärker företag sitt varumärkeskapital genom sinnesmarknadsföring?Syfte: Syftet med uppsatsen är att vi vill lyfta upp samt belysa det relativt nya begreppet sinnesmarknadsföring. Genom att studera hur olika företag i Sverige och Brasilien inom olika branscher arbetar med sinnena, med utgångspunkt i teorin, vill vi bidra med ökad kunskap inom ämnet och om hur sinnena praktiskt kan användas för att stärka varumärket. Vidare kommer dessa företag ges rekommendationer om hur de kan förbättra arbetet med sinnena. Kunskapen vi vill bidra med är av intresse för de som är intresserade av ämnet och för de som är intresserade av hur sinnena kan utnyttjas i syfte att skapa starka varumärken.Metod: Ett kvalitativt upplägg med en deduktiv ansats har använts där fyra företag inom olika industrier har undersökts inom ramen för uppsatsens ämne.

Masuriska gymnasieungdomar är jämgamla med det "nya" kapitalistiska Polen vilket inte hindrar att ungdomarna genom sin starka föräldraranknytning kan sägas ha en fot i det "gamla" systemet före 1989 och en fot i det "nya". Syftet är att analysera masuriska ungdomarnas interaktion med skola, familj respektive kyrka samt deras framtidsvisioner. Val av metoder och teorier presenteras före uppsatsens huvuddel. Masuriska gymnasieeleverna tycks känna sig väl tillrätta i dagens Polen. De är studie- och målinriktade.

BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

Det här examensarbetet handlar om att motivera elever att lära sig engelska och hur man som lärare kan arbeta i grundskolan för att både starka och svaga elever ska vilja och kunna lära sig engelska. Arbetet består av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjätteklass. Undersökningen består av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvärdering. Studien visar att det är viktigt att motivera elever så att de ska finna det meningsfullt att lära sig och att det går att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lärare..