I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på tretton artiklar. Resultatet pekade på att kvalitén på vården som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anställda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsäkerheten. Det visade sig även att om en arbetsplats har en dåligt organiserad arbetsmiljö så kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hänsyn till elevernas lärstilar. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lärare, verksamma i år fyra till sex. Resultatet som framkom var att lärarna definierar individualisering genom läroplanens formulering om vilka aspekter som läraren måste ta hänsyn till i lärandet för varje elev. Resultatet visade även att lärare som har fått relevant fortbildning på området individualiserar på fler plan än övriga lärare, som menar att tiden inte räcker till att individanpassa för alla. Där tiden inte räcker till prioriterar lärarna de elever som behöver mest stöd.

Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är:·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren?·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och Bjørn Sortlands Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra romanernas skildringar av döden i fråga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebär för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en närläsning med fokus på bland annat motiv som insikt, känslor, tro, kärlek och sexualitet.Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen är att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sätt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kärlek.

Vårt syfte är att skapa en ökad förståelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumärkeskapital. Vårt syfte är också att undersöka hur starka EVM är relativt traditionella varumärken samt utreda om de generella dimensioner som konsumentbaserat varumärkeskapital anses bestå av är relevanta för tvättmedel i dagligvaruhandeln. Vi har använt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital utformad för traditionella varumärken och applicerat denna på egna varumärken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkätundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jämfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumärken. Vår undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumärke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumärkeskapital.

Sockerbetor angrips av flertalet bladsvampar, bland annat Cercospora beticola, Erysiphe betae, Ramularia beticola och Uromyces betae. Erysiphe betae orsakar sjukdomen betmjöldagg medan Uromyces betae orsakar betrost. För sjukdomarna som orsakas av Cercospora beticola och Ramularia beticola finns inga bra svenska namn, men i detta arbete kommer de att benämnas ?cercospora? respektive ?ramularia?. Mjöldagg och ramularia är tillsammans de två bladsjukdomar som orsakar de största och mest återkommande problemen i Sverige.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.

Examensarbetets uppdrag är att skapa en bild av dagens situation gällande duglighet vid de två bearbetande verkstäderna TMA och TMG. Vidare ska en analys av duglighetsarbete i dagsläget utföras och en modell för hur arbetet kan ske i framtiden tas fram.Syftet med examensarbetet är att erbjuda berörd personal vid Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna en modell för arbete med duglighetsstudier och uppföljning så att dugligare processer kan uppnås. Det primära syftet är att skapa rutiner så att man fortsätter arbetet efter ett duglighetsindex beräknats och inte endast konstaterar att resultatet är bra eller dåligt. I efterarbetet ska man försöka koppla bidragande faktorer från ett otillfredsställande utfall till de 4M:en (Maskin, Människa, Metod och Material).På CMP sker självklart ett kontinuerligt kvalitetsarbete då ett av Volvos starka kärnvärden är kvalitet, men trots det ständiga arbetet når man inte alltid de uppsatta kvalitetsmålen. Ett steg i att förändra situationen är införandet av ?The CMP Zero Tolerance Program? som är ett led till att förbättra kvaliteten och sänka antalet defekter till 600 PPM.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell.

Syftet med studien har varit att se till förskolepersonalens anmälningsbenägenhet gällande barn som de misstänker far illa. Tanken med undersökningen var att få en ökad kunskap och förståelse för skälen till att man inte anmäler trots att man lyder under anmälningsskyldigheten. Frågeställningarna inför undersökningen var: Hur hög är anmälningsbenägenheten hos förskolepersonal när det gäller barn som far illa? Av vilka skäl anmäler personalen inte vid misstanke att ett barn far illa? Är det skillnader i anmälningsfrekvensen om personalen inte anser att barnets situation är av allvarligare grad? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar valde jag ut ett antal kommuner spridda i landet, Malmö, Ekerö och Avesta. I dessa kommuner valdes nio förskolor ut, tre i respektive kommun.

Fjärrvärmen utgör idag ungefär 12 % (48 TWh) av Sveriges totala energianvändning. Starka argument att använda fjärrvärme för att tillgodose bostäders och lokalers värmebehov är möjligheten att använda olika bränslen av skiftande pris och kvalitet, den goda verkningsgraden en centraliserad värmeanläggning erhåller samt fördelen med att kombinera produktionen av el och värme.Halmstad energi och miljö (HEM), förser Halmstad och närområdet med fjärrvärme och total mängd producerad energi uppgick 2009 till 596 GWh. Avfall och biobränsle utgör den största produktionsandelen men även industriell spillvärme samt mindre mängder olja och naturgas används för att framställa värme.Konkurrenssituationen för fjärrvärme är på många orter i det närmsta monopolistisk där en stor aktör äger hela marknaden. Det är viktigt att förbättra fjärrvärmesystemet för att i framtiden behålla dess konkurrenskraft. Följande rapport utreder och beskriver åtgärder för att göra ett redan befintligt fjärrvärmesystem mer effektivt.Utifrån möten med personal på HEM har tio punkter presenterats, vilka utvärderar olika delmoment i Halmstads fjärrvärmesystem.

Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop.