Sök:

Sökresultat:

2114 Uppsatser om Stark företagskultur - Sida 28 av 141

FÖRSTUDIE OM RESTAURERING AV VÄNGA MOSSE

VÀnga mosse Àr en av de sex stora mossarna i BorÄs Stad med högsta naturvÀrde. Samtliga dessa mossar hotas av igenvÀxning av busk- och trÀdvegetation. Denna rapport presenterar en undersökning om hur VÀnga mosse vÀxer igen och vilka de troliga orsakerna kan vara.En jÀmförelse av vegetationen pÄ fem flygfoton frÄn 1955, 1964, 1983, 1996 och 2007 över VÀnga mosse genomfördes med hjÀlp av ArcGIS. DÄ flygfotona Àr uppbyggda av pixlar gick metoden ut pÄ att dela upp fotonas pixlar i tvÄ vÀrden för att sedan berÀkna hur arean av igenvÀxningen har förÀndrats över tiden. Analysen visar att VÀnga mosse har vÀxt igen med 43,5% sedan 1955 och att den Ärliga igenvÀxningen varierat avsevÀrt mellan de olika perioderna.

Valet att förÀndras : En kvalitativ studie av Moderaternasarbete med den visuella identiteten

Problemformulering och syfte: UtifrÄn de oenigheter som rÄder kring effekten av valkampanjer anser vi att det Àr intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att Äterspegla förÀndringarna i partiet.Metod och material: Detta Àr en fallstudie som grundas pÄ kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar pÄ betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nÄ ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nÄ framgÄng krÀvs bÄde ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förÀndras och Äterspegla politikens innehÄll i sin visuella identitet. Studien visar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att kommunicera rÀtt för att kunna genomföra lyckade förÀndringar samt att det ingÄr mÄnga strategiska val inom politisk kommunikation dÄ mÄlgruppen Àr bred..

STINA- en evidensbaserad praktik?

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer: En studie om vÄldsdrabbade kvinnor i Sveriges rÀttssystem

Denna uppsats behandlar mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer, med vilket menas i uppsatsen mÀn som brukar fysiskt och psykiskt vÄld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvÀn. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillÀmpningen av dessa som tillhör omrÄdet mÀns vÄld mot kvinnor. För en djupare förstÄelse beskrivs Àven hur det Àr att leva i ett vÄldsamt förhÄllande. I uppsatsen undersöks Àven en del myndigheters roller i frÄga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskrÀnkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nÀra relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jÀmförelse av domar frÄn tingsrÀtt, hovrÀtt och högsta domstolen.

Motivation vid monotona arbeten : En kvalitativ arbetsplatsundersökning

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal pÄ ett callcenter som arbetat lÀnge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhÄllande till kÀnslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbÀttras för att det ska uppfyllas i större utstrÀckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansÄg att det Àr viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansÄgs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stÀrkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Hur viktig Àr sÄngen? : SÄngens betydelse för den emotionella musikupplevelsen

Musik Àr ett kraftfullt medium med förmÄga att förmedla ett brett spektrum av kÀnslor. DenmÀnskliga rösten anses ha liknande kÀnsloförmedlande egenskaper, vilket Àr vÀldokumenterat för tal, men endast ett fÄtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmÀnskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sÄngens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, dÀr man fick lyssna pÄ olika versioner av 10 olika musikstycken; med sÄng,utan sÄng och med enbart sÄng. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd kÀnsla samtskatta intensitet.

Motorljud i skogen: en studie om skogsavverkningens mekanisering 1950-2007

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.

Att vilja jobba som lÀrare : En intervjustudie med lÀrarstudenter

Denna uppsats handlar om grundskollÀrarprofessionens utveckling, verksamma lÀrare och lÀrarstudenter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur har grundskolan och grundskollÀrarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lÀrare sett ut?Hur framstÀlls dagens verksamma grundskolelÀrare inom forskning i frÄga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lÀrarstudenter gÄr att synliggöra i frÄga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lÀrarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lÀrarstudenter att söka sig till lÀrarutbildningen och fortsÀtta densamma för att bli lÀrare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband gÄr att synliggöra mellan de tre ovanstÄende bilderna?Studien visar att lÀrarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrÄgasatt profession och ofta höga pÄfrestningar i arbetsvardagen. Men sÄvÀl verksamma lÀrare som lÀrarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lÀrare..

Rustning för socialarbetare : betydelsefulla resurser i arbetet med traumatiserade mÀnniskor

Forskning har visat att arbete med mÀnniskor som upplevt trauma utsÀtter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, nÄgot Stamm (Ed., 1995) kallar sekundÀr traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark pÄverkan behövs olika resurser, dÀrav vÀcktes frÄgestÀllningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta mÀnniskor som upplevt det vÀrsta?" Nedan följer en fallstudie dÀr fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. UtifrÄn dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som Àr betydelsefulla vid hantering av den pÄverkan som sker i mötet med traumatiserade mÀnniskor. Informationen Àr indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

AnstÀlldas motivation till rörlighet pÄ ett industriföretag : en fallstudie pÄ Sandvik SMC

Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.

Komponentavskrivning

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Svensk skola i förÀndring - Àr detta slutet pÄ gemenskapen?

Denna uppsats Àr en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste Ären. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. VÄr utgÄngspunkt Àr att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen pÄ skolan har gÄtt frÄn att fokusera pÄ likvÀrdighet och jÀmlikhet, till profilering och individuell anpassning.SÄ vad sÀger politikerna? VÄr studie belyser att debatten om skolan Àr begrÀnsad utifrÄn vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.

Sessionskapning i webbaserade inloggningssystem : en utredning av angrepp, försvar och kakor

AnvÀndare av webbaserade inloggningssystem hotas av sessionskapningsangrepp, dÀr angripare kan ta över andras konton, oavsett hur stark autentiseringsmekanismen Àr. HTTP-protokollets tillstÄndslösa natur tvingar klienter att skicka ett sessions-ID, oftast genom kakor, för att lÄta servern autentisera varje meddelande efter inloggningen; en angripare behöver endast fÄ tag pÄ detta ID för att fullfölja angreppet. Detta arbete har, utifrÄn en omfattande litteraturstudie och med ASP.NET Forms Authentication som exempel, visat hur diverse svagheter kan lÄta angripare fÄ tag pÄ sessions-ID:t pÄ olika sÀtt ? Àven om HTTPS anvÀnds för att kryptera kommunikationen. Arbetet har dessutom sammanstÀllt en uppsÀttning riktlinjer som webbutvecklare kan anvÀnda för att försvara sina webbsajter mot dessa angrepp, bland annat genom att sÀtta HttpOnly-flaggan för sina kakor för att försvÄra avlÀsning pÄ klientdatorn, samt att eventuellt förknippa inloggningssessionen med anvÀndarens IP-adress.

Dandyns Äterkomst? : En analys av maskulinitet i magasinet King och dess förhÄllande till dandyn

Syfte med denna uppsats Àr att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhÄlla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material bestÄr av sju nummer av magasinet King. För att uppnÄ mitt syfte har jag utgÄtt frÄn en semiotisk metod och anvÀnt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet dÄ karaktÀrsdrag kring yrkesmÀssig succé Àr starkt framtrÀdande.

Barns perspektiv pÄ demokrati och elevinflytande i skolan

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->