Med konnektion avses de upprättade sambanden mellan en texts propositioner. Propositioner är yttranden som säger något om världen (jfr. Allwood, Andersson & Dahl 1977:20). Propositioner likställs ofta med satser, varför begreppet konnektion normalt avser satskonnektion. Men ett yttrande kan också bestå i en propositionsmängd, en sammansättning av enkla propositioner som utgår från samma tanke om världen (jfr.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar:Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar?Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning?Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare?Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ?ta sitt ansvar? och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig.

Studenter med ett icke-tonspråk som modersmål brukar ha svårigheter att lära sig de kinesiskatonerna när de börjar sina studier. Å ena sidan brukar kursböckerna på denna nivån användabara enstaviga ord och det har ansetts vara god pedagogik att läraren visar tonkonturerna medsina händer. Å andra sidan har forskningen om kinesiska länge varit koncentrerad på vilkavärden som grundtonen (F0) uppvisar i enstaviga ord. Det är många faktorer som tvärspråksforskningeninte har uppmärksammat, bl.a. det inflytande som konsonanterna har på F0 (vilketinfödda talare inte alltid är medvetna om).Det finns ingen samsyn när det gäller att förklara tonförväxlingsmönstren.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja Stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förmusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Syfte: På dagens fastighetsmäklarbransch finns det olika aktörer och samtliga säljare ställs inför ett val då de ska sälja sin bostad, sälja själv, genom en kontorsmäklare eller genom en Internetmäklare. Mitt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om Internetmäklare och dess förhållande till kontorsmäklare. För att kunna uppnå syftet har jag arbetat utifrån frågeställningen på vilket sätt kontorsmäklarens tjänst skiljer sig från Internetmäklarens tjänst.Metod: För att besvara min frågeställning har jag valt att arbeta utifrån en hermeneutiskt utgångspunkt. Genom att utföra 4 personliga intervjuer samt 30 telefonintervjuer har jag kunnat skapa en bild av hur marknaden ser ut idag. Hur allmänheten ser på situationen har jag kunnat få fram genom att genomföra en enkätundersökning med frågor kring en potentiell bostadsförsäljning.

Problem: 1930-talets funktionalistiska stadsmönster är idag väldigt tydligt på flera platser. Denna funktionsuppdelade utopi som skulle svara till alla människors behov är idag mycket ifrågasatt. Stadsutvecklare har börjat återgå till tankarna om den traditionella stadens stadsmönster, men är idag allt för ivriga med att använda sig av begreppet stadsmässighet utan att se dess hela innebörd. Problematiken ligger i att funktionalismen efterlämnat en stor bromskloss för att bygga mer stadsmässigt. Uppsatsen avser att diskutera hur en plats kan utveckla sina existerande förutsättningar till att bli mer stadsmässiga.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja Stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Sammanfattning Nyckelord: Behov & Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja Stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis.

SyfteVi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsättning inom franchisedrivna fastighetsmäklarorganisationer. Huvudfrågor:Hur upplever anställda och före detta anställda fastighetsmäklare att personalomsättning påverkar branschen och deras arbetssituation?Hur skulle en mer omfattande organisationsstyrning med inriktning på HRM kunna minska personalomsättning inom fastighetsmäklarorganisationer styrda enligt franchisestruktur?MetodI arbetet hålls ett Hermeneutiskt synsätt. Ämnet personalomsättning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmäklarbranschen och vi ser vårt arbete som en vidareutveckling i denna fråga. För att få en uppfattning om hur medarbetare ser på ledarskap och personalomsättning, används den kvalitativa intervjumetoden.Resultat & SlutsatsDe svar som framkom av intervjuerna med anställda och före detta anställda, visar att det finns en stark oro för personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen. Detta påverkar anställda mäklares redan höga arbetsbelastning.

Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att Stanna kvar vid företaget och gör karriär.Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen.

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att Stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda.Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats.

Att ge utan att vilja ha någonting tillbaka, hur ser vi på detta i vårt vardagsliv? I mitt arbete använder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstå sociala strukturer. Det innebär att jag medvetet påbörjar en social förändrings- process och vinner insikt om den genom att själv driva processen. Den metod jag använder främst är dialogen. De frågeställningar jag arbetat med är: På vilka sätt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur människor reagerar på min gestaltning på offentliga platser.