HÀlso- och sjukvÄrdens utveckling har lett fram till ett marknadsstyrt system. För att kunna jÀmföra olika vÄrdgivare och utveckla kvalitén har ett flertal kvalitetsindikatorer och uppföljningsomrÄden införts. Fallrisk Àr ett av dessa uppföljningsomrÄden. I Sverige Àr Downton Fall Risk Index förstahandsval som fallriskbedömningsinstrument. HÀlso- och sjukvÄrd ska utformas och genomföras i samrÄd med patienterna.

En ny fastighetsmÀklarlag trÀdde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmÀklare att förmedla sidotjÀnster. Detta innebÀr att de vid sidan av sjÀlva förmedlingsuppdraget fÄr erbjuda andra tjÀnster till kunderna. De fÄr för sidotjÀnsterna ta ut en mindre summa i ersÀttning. Tidigare har sidotjÀnster ansetts som förtroenderubbande och dÀrmed har det varit olagligt.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

More efficient energy consumption is essential to secure a sustainable future, not least within the building and real estate sector which answers for approximately 40 % of the EU countries total energy consumption. One part of EU: s work to reduce the energy consumption is the directive on energy performance of buildings which among other things have lead to stricter demands on energy performance in new and renovated buildings.One of the difficulties with making buildings more energy effective is that it often demands big investments and although it results in lower operating costs the extent of these savings and therefore also the repayment time can be difficult to decide beforehand. To make it interesting for property owners and also tenants to invest in energy efficient buildings powerful incentives are needed. Favorable loans to energy efficiency projects are one example of governmental instruments that have been tested in other European countries with good results.Reduced operating costs appear to be the main incentive for property owners to make their buildings more energy efficient. The best result of an energy efficiency project is usually achieved by cooperation between property owners and tenants but in order to make that interesting it is important that both parts can profit from the savings.

I uppsatsen föreligger det tre delfrÄgor. Den första handlar om avtalet uppstallning av hÀst utan tjÀnst (hyra av box). I detta scenario Àr det frÄgan om vilka regler som bör tillÀmpas som utfyllnad av avtalet dÄ det finns en avsaknad av bestÀmmelser gÀllande uppsÀgningstid och hyra. Hyra av box Àr inte definierat i lagens mening, vilka regler som Àr tillÀmpliga Àr sÄledes inte sjÀlvklara. Hyra av box ansÄgs uppfylla de kriterier som krÀvs för att ett hyresavtal för lokal ska kunna föreligga.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhÀllsfastigheter, det vill sÀga fastigheter dÀr olika typer av samhÀllsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar Àr att Àgarna kan teckna lÄnga hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgÀst, vilket ger sÀkra kassaflöden i och med lÄg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhÀllsfastigheter Àr relativt ny för privata aktörer dÄ dessa fastigheter tidigare Àgdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sÀlja och istÀllet hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsÀgare. Studien syftar till att identifiera de osÀkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhÀllsfastigheter och frÀmst vÄrdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vÄrdfastigheter frÄn 2011 har en investeringskalkyl samt en kÀnslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhÀllsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och sÀker investering, dÄ de lÄnga kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan rÀknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga ovÀntade kostnader uppstÄr.

NÀr Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervÄningshus med stomme av trÀ, nÄgot som varit förbjudet i byggreglerna i mer Àn hundra Är. Det finns en del potentiella svÄrigheter med att bygga i trÀ jÀmfört med obrÀnnbara material, men det Àr genomförbart. Kravet Àr att visa att funktionskraven i byggreglerna Àr uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom Àven ett krav pÄ att det vid uppförande av byggnader skall upprÀttas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgÄ förutsÀttningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.