Sökresultat:
263 Uppsatser om Standardiserat arbetssätt - Sida 8 av 18
Att ?ta med ?gonen - Konsistensanpassad kost i ?ldreomsorgen
Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur en kommun i V?stsverige arbetar med planering och servering av konsistensanpassad kost inom ?ldreomsorgen, med s?rskilt fokus p? de sensoriska aspekterna utseende och smak.Metod: Studien best?r av en kvalitativ metod och genomf?rdes som en fallstudie vid ett s?rskilt boende inom ?ldreomsorgen i Ale kommun. Datainsamlingen omfattadesemistrukturerade intervjuer och informella samtal med nyckelpersoner inom kost- och omsorgsverksamhet samt observationer av m?ltidsmilj?, tillagning och servering avkonsistensanpassad kost. Urvalet inkluderade enhetschefer, kock och omsorgspersonal samt en boende, f?r att belysa arbetet ur olika perspektiv och delar avm?ltidsprocessen.
Omvårdnad i samband med Enhanced Recovery After Surgery, ERAS - anestesisjuksköterskans perspektiv
Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett vårdprogram som omfattarett antal interventioner som syftar till att förbättra patientens postoperativaåterhämtning. God perioperativ kommunikation är viktig för utfallet av ett struktureratvårdprogram och för att försvara patientens intressen fyller anestesisjuksköterskan enviktig funktion. Tidigare forskning om ERAS ur anestesisjuksköterskans perspektivsaknas.Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskans uppfattning omomvårdnaden av patienten i samband med kolorektal kirurgi då ERAS-konceptettillämpas.Metod: Blandad inbäddad design används. För att testa studiens design genomförs enpilotstudie omfattande 20 semistrukturerade enkäter. Data analyseras med hjälp avSPSS och kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Respondenternas uppfattning om den anestesiologiska omvårdnaden vidtillämpning av ERAS kunde delas upp i fem områden: osäkerhet om information,omvårdnadsåtgärder, bristande kommunikation, standardiserat arbetssätt och avvikelsefrån ERAS.Diskussion: Det råder stor osäkerhet kring vilken information patienten fått preoperativtoch kommunikationen inom vårdteamet kan förbättras.
N?R KROPPEN SVIKER - Tankar om d?dshj?lp fr?n personer med ALS och deras n?rst?ende. En litteratur?versikt
Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som
inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar
hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r
inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna
stor sorg och or?ttvisa.
BAKTERIER SYNS INTE Sjuksk?terskors upplevelse av att v?rda patienter b?rande av multiresistenta bakterier. En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot
antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner
blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt
f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.
Att arbeta med fonologisk medvetenhet : En kartläggning av en skolas sätt att arbeta med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och årskurs ett
Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.
PATIENTERS ERFARENHETER AV ATT LEVA MED FIBROMYALGI Att k?nna sig f?ngslad av sin sm?rta
Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande
sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?.
Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av
kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur.
Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva
biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten
uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender
points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi.
Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data
insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta
artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024.
Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.
"Handledning" ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen
Abstrakt
Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team.
Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team.
Lärarutbildningen.
Att vårda suicidnära patienter : ur ett vårdteoretiskt perspektiv
I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.
Sjuksköterskors upplevelse och effekter av träning i team med Crew Resource Management
Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med akutsjukvård innebär ofta en stor utmaning, där olika stressfyllda komplexa situationer kan uppkomma. I akut kritiska situationer ställs höga krav på att arbetet genomförs på ett adekvat sätt. Studier har visat att en kompetent och samordnad hantering i kritiska situationer, där teamets förmåga att fungera som en effektiv kollektiv enhet, kan förebygga vårdskador. Teamträningar är ett sätt att under kontrollerade former träna och utveckla icke-tekniska färdigheter, öva på ovanliga komplexa kritiska situationer och få möjlighet att göra misstag utan risk för att skada någon patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och effekter av träning i team med Crew Resourse Management. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv design genomfördes med sju sjuksköterskor med erfarenhet av anestesi-operation och barnsjukvård. Resultat: Visade på fyra kategorier Tydlighet Öppenhet, Samarbete och Ledarskap som viktiga komponenter för ett fungerande teamarbete med CRM. Resultatet visar att CRM har betydelse för arbetet i team med den akut kritiskt sjuka patienten, vilket enligt studie kan bidraga till förbättrad patientsäkerhet. Slutsats: Utbildning i CRM och ett standardiserat och strukturerat arbetssätt för kommunikation och teamarbete ökar möjligheterna för patienten att få ett optimalt omhändertagande i akut kritiska situationer..
L?rarnas arbete med konflikthantering p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.
PALLIATIV V?RD AV BARN Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder f?r ?kat v?lbefinnande
Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar
som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva
metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande
komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan
bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den
palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och
f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.
Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi
Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.
Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi.
Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta
kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk
sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska
specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande
hos de patienter som drabbas.
Prehospital triage : Faktorer som har betydelse för bedömning och beslut
SammanfattningSyftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag på den prehospitala akutsjukvården. För att fördela resurserna på bästa sätt, att ge vård inom rimlig tid som är nödvändig för patientens tillstånd, har triage införts. Triage innebär att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vård. Litteraturstudien hade en deskriptiv design.
CPlanner : Kursplaneringsprototyp med Design Science och Scrum
Utveckling av planeringssystem är ett komplext designproblem som kräver både en hög grad av flexibilitet men även struktur. I samband med planering är det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som måste beaktas. Kunnandet när det gäller planering finns ofta koncentrerad till ett fåtal nyckelpersoner. Det är därför ingen tillfällighet att många företag, organisationer och även universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvändarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvändarsystem. Uppsala universitet är inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anställda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristående kurser.