Syftet med denna uppsats är att analysera hur tjänstekvalité inom B2B kan utvärderas samt att analysera om ViewsCapture, en frågeteknik med öppna frågor där respondenten själv kategoriserar sina egna kommentarer, kan tillföra något till befintliga metoder. Vidare avses att koppla samman utvärderingsmetoder med de olika syften företag har för att mäta kvalité.Uppsatsen byggs upp av en omfattande litteraturstudie om vad tjänster och tjänstekvalité är, samt varför det är viktigt att utvärdera tjänstekvalité inom B2B. De utvärderingsmetoder som beskrivs i uppsatsen är dels attributbaserade och dels händelsebaserade metoder. Empiridelen består av material från Unified Dialogs AB som har utvecklat frågetekniken ViewsCapture som sedan analyseras tillsammans med befintliga metoder.Undersökningen visar att tjänstekvalité handlar om att infria de förväntningar kunden har på en tjänst. Om kunderna skiljer sig signifikant ifrån varandra faller det sig naturligt att mer kvalitativa och mindre standardiserade metoder bör passa bättre.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur tjänstekvalité inom B2B kan utvärderas samt att analysera om ViewsCapture, en frågeteknik med öppna frågor där respondenten själv kategoriserar sina egna kommentarer, kan tillföra något till befintliga metoder. Vidare avses att koppla samman utvärderingsmetoder med de olika syften företag har för att mäta kvalité. Uppsatsen byggs upp av en omfattande litteraturstudie om vad tjänster och tjänstekvalité är, samt varför det är viktigt att utvärdera tjänstekvalité inom B2B. De utvärderingsmetoder som beskrivs i uppsatsen är dels attributbaserade och dels händelsebaserade metoder. Empiridelen består av material från Unified Dialogs AB som har utvecklat frågetekniken ViewsCapture som sedan analyseras tillsammans med befintliga metoder. Undersökningen visar att tjänstekvalité handlar om att infria de förväntningar kunden har på en tjänst. Om kunderna skiljer sig signifikant ifrån varandra faller det sig naturligt att mer kvalitativa och mindre standardiserade metoder bör passa bättre.

Scania verkar på en global marknad med tillverkning på flera orter och en förutsättning för att kunna garantera kvalité på de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, är ett konsekvent tillämpat standardiserat arbetssätt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benämns på Scania är en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssätt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssättet är relativt väl utvecklat mellan de verkstäder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv så förekommer det mellan olika enheter såväl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns därför ett uttalat behov av att standardisera såväl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsätta och ta fram lättförståeliga elementblad med stöd av digitala underlag. Därmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.

Det ständigt ökande trycket på minskande utsläpp och effektivare energianvändning driver utvecklingen av Scanias produkter. För att varakonkurrenskraftiga på marknaden behöver man leverera lastbilar med högre kvalitet och lägre bränsleförbrukning, det vill säga sänka transportkostnaderna förkunden. Ett steg i detta är att utveckla komponenter i fordonet som är optimerade iförsta hand med avseende på hållfasthet men även mot vikt och pris. En betydande andel av lastbilens komponenter är plåtfästen som ofta underprioriteras i produktutvecklingen. Examensarbetet fokuserade därför på att utveckla metoder för konstruktion av plåtfästen.En metod för att förbättra konstruktionerna är att arbeta med simuleringsdriven konstruktion.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.  I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till.  De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen.    För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.  .

Frågeställning:        ? Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? ? Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder.

Ett av de mest komplexa gränssnittsområdena på Scanias lastbilar är gränssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta är att det inte finns något standardiserat gränssnitt på hur infästningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt gränssnitt mot ramsidobalken. Detta försvårar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet längs ramsidobalkarna.Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning på hur en rammonterad modul bör utformas, vilka gränssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad längdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som påverkar chassikompositionen studerats för att få en bild över den problematik som finns när en flexibel chassikomposition ska uppnås. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats är bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddämpare, tvärbalkar, bränsletankar och fjädring.Målet har varit att ge rekommendationer på hur dagens chassikomposition kan förbättras för att öka flexibiliteten och få en mer modulär produkt.Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram på hur ett gränssnitt bör se ut för infästningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fästen för påbyggnationer ska placeras.Resultatet visar att den första komponenten bör börja på ett avstånd av 675 mm från det teoretiska framaxelcentrumet i stället för de 700 mm som det är idag.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ett företags arbete överensstämmer med lean service samt ge förslag på hur verksamheten kan förändras för att bättre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begränsat område av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt från tillverkning och montering till underhåll.Arbetet utförs genom intervjuer med anställda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgång till en rad verktyg som enligt många definitioner karaktäriseras som lean, men benämns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagsläget anses tillämpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte är tillräckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgängliga för att lean ska tillämpas.

SammanfattningDenna rapport behandlar konstruktion av ett trippelsaxlyftbord. Lyftbord är ett bord som harmöjlighet att lyfta eller sänka en bordsskiva till en höjd som underlättar arbete. Dessa lyftbordutgår från en av SIS standardiserat arbetsgång för att uppfylla CE-märkning. En förändring idenna standard har öppnat en marknad för lyftbord som lågfartshissar upp till 3 våningsplansom Edmolift avser att täcka. Av denna anledning vill Edmolift konstruera etttrippelsaxlyftbord med en kapacitet på 3000 kg och en lyftrörelse på 6000 mm.I detta examensarbete togs fem olika koncept fram på hur detta kan lösas med olikakonfigurationer och positioner av hydraulcylindrar.

Sammanfattning  Datum:                               2011-01-14 Kurs:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi Lärosäte:                           Mälardalens högskola Akademi:                           Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Handledare:                      Lennart Bogg Examinator:                      Cecilia Lindh Författare:                         Wilhelm Moby och Pia Robson Nyckelord:                         Lean Production, implementering, effekter. Titel:                                   Det lutar mot Lean ? en jämförelse av arbetet med- och effekterna av Lean Production på ASSA AB med teoretiska kunskaper inom ämnesområdet.                                           Problemfrågor:                 Hur har ASSA AB gått tillväga för att införa Lean Production och vilka faktorer har varit avgörande?Vilka effekter har införandet av Lean Production givit verksamheten? Syfte:                                 Den här studien ämnar undersöka och sedan jämföra arbetet med- och effekterna av Lean Production hos ASSA AB med teoretiska kunskaper inom ämnesområdet.   Metod:                               Metoden är av kvalitativ karaktär och med hjälp av djupare litteraturstudier och en semi-strukturerad intervju ska studiens syfte uppfyllas. Slutsatser:    Resultatet av den här studien kan sammanfattas med att det som framkommit i den empiriska undersökningen mycket väl överrensstämmer med det som sägs i den teoretiska referensramen. ASSA AB har först infört verktygen 5S och standardiserat arbetssätt, vilket möjliggjort införandet av andra verktyg såsom kanban. Inget av detta hade dock varit möjligt med ett lyckat resultat om inte personalen först blivit utbildade och en leankultur skapats.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet på ett effektivt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar kommer från såväl kunder, medarbetare, leverantörer och ägare. För att bättre möta dessa krav väljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgångspunkt från det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi ställt frågan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera, förstå och förklara hur två organisationer har påverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrån de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö.