Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

Introduktion/Syfte. Intresset för och användandet av adhesiv cementering av keramiska material har ökat under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat intresse att kunna jämföra olika studiers resultat med varandra och därmed har även intresset för att utveckla internationella standarder inom forskning ökat. Syftet med denna studie var att jämföra den adhesiva bindningsstyrkan mellan ett laboratorieframställt material innehållande kvartsmjölsförstärkt epoxyresin (Sipoxy), med emalj och dentin. Detta för att avgöra om Sipoxy kan användas som en standardiserad ersättning istället för tänder i in vitro studier som utvärderar bondade keramiska rekonstruktioner. Material & metod.

Dementia may cause impairment of linguistic abilities, affecting both production and comprehension, which in turn affects communication (Mahendra & Hopper, 2012: Perkins, Whithworth & Lesser, 1998). The aim of the present study was to investigate and describe the communication strategies in everyday conversations between people with dementia and their interlocutors, and to describe the identified interaction phenomena based on a participatory perspective.The study was conducted at a home for people with dementia. Three people with known dementia and two health professionals participated in the study. Everyday interactions were filmed, and then transcribed and analyzed according conversation analytic principles. The transcribed data was also analyzed with ideas from positioning theory.The present study highlights the presence of trouble sources in communication between the person with dementia and carers and how these are handled by the participants in terms of strategies, competence and positioning.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer.Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ?Det naturliga urvalet? och kapitel V ?Lagarna för variationen?.I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet.Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället..

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benämns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrån redaktionellt producerade debattartiklar innehållande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjälp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en låg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision är en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

Uppsatsen kommer visa på den process som ett företag kan gå igenom för att finna sin positioneringsstrategi Vi belyser vikten av att samtliga steg finns med i processen och deras inbördes påverkan och behov av varandra. Syftet är att beskriva och analysera processen för positioneringsstrategi av ett enskilt eller nyetablerat hotell på en konkurrensutsatt hotellmarknad. Vi vill visa på den process ett företag kan gå igenom för att hitta sin unika positioneringsstrategi. Som illustrativt exempel har vi använt oss av Hotell Maria, som är ett hotell på väg ut på Helsingborgs hotellmarknad. Alla våra modeller, strategier och analyser testas på detta hotell och hotellmarknaden eftersom avsikten för detta arbeta även är att enskilda hotell eller nyetablerade hotell ska kunna använda denna uppsats som en vägledningsguide till hur processen fram till en positioneringsstrategi kan se ut.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering Metod: Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta.

This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstås vid behandlingen av LVU-ärenden (LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), med fokus på ärenden som grundas på en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar också till att klarlägga hur socialsekreterares föreställningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder är socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

This thesis work is intended to analyze whether the municipalities has a need for the new technology of mobile mapping.Mobile mapping consists of the technologies of laser scanning, photographing and positioning of streets and roads in city environment and in the countryside. When these technologies are operating together a georeferenced three-dimensional image model is created, which has specific coordinates that states its position on the surface of the earth. Thanks to the laser scanning process even measuring can be performed in this model.The municipal sector consists of many different departments which use visual spatial information. These departments are an interesting target group for this system. Specific departments within the municipal sector, which we considered were the most suitable, have been selected.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete.Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet.