Detta examensarbete har gått ut på att genom Informationsdesign, och främst textdesign, hitta ett sätt att underlätta och locka ovana datoranvändare till att använda nya informationssystem som intranät. Eftersom människan belastas tungt kognitivt när hon ställs inför uppgifter hon inte har någon förkunskap i eller får utbildning i. I min studie har jag arbetat med Swecon, som är ett affärsområde i koncernen Lantmännen. Swecon, som var min fallstudie i detta arbete, har problem med användningen av ledningssystemet på det nya intranätet.  Medarbetarna, mestadels ovana datoranvändare, upplever det som svåranvänt och använder det därför inte.Kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts på Swecon för att bekräfta problemet, förstå problemet samt hitta en lösning. Utefter detta har en prototyp tagits fram..

Webbdesign är ett hantverk med potential till oändlig variation och oräkneliga möjligheter, men det är även en process styrd av standarder och förhållningssätt för att optimera resultatet för slutanvändaren. Begrepp så som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlättar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte också då begränsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt när webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder.Den här undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att främja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strävan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förändra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjälper att ifrågasätta standarder samt att undersöka alternativa lösningar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med hjälp av systemförvaltning kan hålla liv i ett gammalt informationssystem som ska klara av att stödja affärsverksamhetens föränderliga behov och krav. Vi ville också ta reda på hur organisationer undviker att deras informationssystem får problem som till exempel systemöar, spagettistruktur och rigida strukturer. I denna uppsats har vi kommit fram till att man med en bra systemförvaltning kan undvika många av problemen som finns med gamla, stora och affärskritiska informationssystem. Vi har sett att man inte måste följa en specifik systemförvaltningsmodell för att kunna utföra systemförvaltning, men det verkar underlätta med en modell. Centralisering verkar vara ett bra sätt att undvika lokala varianter med egna tillägg av funktionalitet i informationssystemet.

Rapporten är skriven på svenska. För att utveckla användarvänliga system finns ett flertal riktlinjer angående hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje område i ett informationssystem. Det finns även andra riktlinjer som beskriver användarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp på North Carolina State University i USA är en av många som har utvecklat sju principer för att behandla användarvänlighet[1].

Problem Är ISO standarder något intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna är, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag väljer att inte certifierar sig, utan använder sig av standardernas riktlinjer. Avgränsningar Det finns många standarder, men vi har valt att gå djupare in på ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhåller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnå syftet med uppsatsen har vi utifrån både primär och sekundärdata, inhämtat material för att redogöra och beskriva varför företag använder sig av de tre standarderna. Genom en enkätundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag väljer hellre att använda sig av standardernas riktlinjer istället för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav på företaget när det gäller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag väljer att göra egna informationssäkerhetssystem istället för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag väljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden kräver det..

Dagens affärsklimat gör att informationssystem (IS) används mer och mer i verksamheter för att skapa fördelar gentemot konkurrenter och effektivisera verksamheten. Utvecklingsarbetet av ett IS kan ofta leda till att uppsatta tids- och budgetramar överskrids och vissa IS realiseras överhuvudtaget inte.Upphandlingsprocessen av ett IS har visat sig vara en bov i detta drama då kunden inte alltid vet hur han eller hon ska köpa in det system som svarar bäst mot verksamhetens behov. Detta arbete har därför undersökt vilka problem och framgångsfaktorer som är specifika för denna process för att sedan undersöka om de upphandlingsmetoder som presenterats i detta arbete ger tillräckligt stöd för att lösa eller i alla fall minska de identifierade problemen.Arbetet visar även hur en väl genomförd upphandlingsprocess påverkar ett informationssystems kvalitet. De framgångsfaktorer och problem som har identifierats har även använts till att utforma ett ramverk beträffande upphandlingsprocessen av ett IS..

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhälle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mängder information. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrån ett organisatoriskt perspektiv snarare än utifrån ett tekniskt sådant. Vi ämnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att använda två olika perspektiv; nämligen det hårda och det mjuka perspektivet.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sådant. Vi inriktar oss på implementationsprocessen av ISP i Nordic Lubricants AB.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhälle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mängder information. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrån ett organisatoriskt perspektiv snarare än utifrån ett tekniskt sådant. Vi ämnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att använda två olika perspektiv; nämligen det hårda och det mjuka perspektivet. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sådant.

Användartillfredsställelse har visat sig vara ett viktigt mått på informationssystems framgång. Mycket forskning om användartillfredsställelse med traditionella informationssystem har utförts. Data Warehouse är dock ett nytt fenomen som på flera sätt skiljer sig från traditionella informationssystem. Denna uppsats syftar till att utforska vilka faktorer som är viktiga för användartillfredsställelse med Data Warehouse samt att diskutera kring dessa faktorers betydelse. För att kunna göra detta har en flerfallsstudie med fem användare utförts.

Vi lever idag i ett informationssamhälle, där mängden av information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet ?konsolideringar av informationssystem? blivit ett populärt koncept. Begreppet är nytt och i dagsläget finns ingen sammanställd teori med åtgärdsförslag som företag kan nyttja i sina konsolideringsarbeten, vilket dock författarna till denna uppsats gjort. I uppsatsen sammanställs och kategoriseras de olika konsolideringsteorierna, och en empirisk studie av ett företags teoretiska mognadsgrad gällande konsolideringar redovisas.

Denna C-uppsats behandlar utvärderingar av företags datoriserade informationssystem. Bakgrunden till detta är att det idag spenderas stora summor pengar på företagens och att företagens verksamhet ofta är beroende av ett fungerande informationssystem. För att säkerställa att informationssystemet verkligen ger den nyttan som efterstävas krävs det att det genomförs utvärderingar. Utvärderingar är en grund för att kontrollera systemen mot de uppsatta målen och att visa på eventuella förbättringsbehov. Uppsatsen vill visa hur utvärderingsarbetet går till i dagens företag.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Detta arbete behandlar relationen användare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att påbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett användarperspektiv såtillvida att användarens subjektiva uppfattning om berörda situationer står i fokus.Rapporten behandlar följande frågeställningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frågeställning kartläggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de två ledande webbläsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det så kallade webbläsar-kriget. Kriget hade till följd att webbläsarna blev nästan helt inkompatibla. Sedan dess pågår en ständig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag är förutsättningarna för kompatibilitet mycket bättre än för tio år sidan, men problemet är inte fullständigt avhjälpt. De moderna webbläsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan återge en och samma webbsida visas på olika sätt trots att det finns gemensamma standarder.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.