This thesis have been performed at Sweco Position in Jönköping. The work was split into two, where one part included an investigation regarding the possibility of developing a cross-platform GIS (geographic information system) with HTML5 and CSS3. A prototype would also be developed within this part.The second part included development of a cross-platform GIS for a client to Sweco Position. The client operates in the forest sector and had already an existing solution, with many problems. The client required an application with delimited functionality and which was not bound to a specific hardware.As the client users often were located in areas with limited Internet access, one additional requirement was that there would be some offline support.The students handle subjects within development of GIS, for example map projections, map services and mapping libraries.The application came to be developed in HTML5 and ASP.net.

Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra två standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standarderna publicerades år 2011 av American Association of Textile Chemists and Colorists. Standarderna mäter wicking, det vill säga, med vilken hastighet som vätska transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i olika enheter beroende på standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mätmetod innebär att standarderna inte kan jämföras rakt av genom resultat och mätvärden mellan de båda standarderna.

Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester.Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken..

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Informationssystem, i form av affärssystem eller liknande, används idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. Användningen har spridit sig från att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu användas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen är traditionellt sett rekrytering, något som företag nu eftersträvar att effektivisera med hjälp av e-Rekryteringssystem. Syftet med användningen av dessa system är följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och därmed även företaget i stort. Med detta i åtanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie på ett sådant system.

Vi undersöker genom denna uppsats i vilken grad ett informationssystem som utvecklats med ett användbarhetsperspektiv också uppnår handlingsbarhet. Då vi under vår utbildning blivit väl bevandrade i både användbarhet och handlingsbarhet, framförallt teoretiskt, så har det uppstått enfråga som vi vill behandla. Nämligen: leder systemutveckling utifrån ett användbarhetsperspektiv gärna till handlingsbara system? För att söka svar på denna fråga så är intervjuer av användare i ett egenutvecklat system samt observation av densamma det som utgör de empiriska erfarenheterna.Slutsatsen är att användbarhetsperspektivet inte i detta fall per automatik lett till en hög handlingsbarhet utan vi ser en tämligen låg handlingsbarhet trots att användbarheten är tydlig och rådande. Utvecklingen av systemet har skett med användarmedverkan och intervjuerna visar på att det mest är funktionalitetskrav där samråd varit gällande.

Säkerhet är ett måste på Internet, men det gäller också att skapa webbsidor som är trevliga att besöka och lätta att använda. Detta är inte alltid det enklaste att kombinera. Rapporten innehåller grundläggande fakta om användarvänlighet och vilka säkerhetshot det finns på Internet idag. Dessutom finns sammanfattningar från tidigare forskning om hur användarvänlighet och säkerhet bör kombineras. Denna forskning innefattar presentation av lösenordsfält, lösenfraser och captcha.Undersökningen baseras på testning av hur ett lösenordsfält bör presenteras, för att vara säkert och samtidigt användarvänligt.

Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) är den ISO-standardiserade termen på tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det är en teknik som främst har använts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar få fäste som tillverkningsmetod för slutanvändningsprodukter. Syftet med denna rapport är att undersöka under vilka förutsättningar AM lämpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. Förutsättningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmässigt perspektiv.

Opera är främst en webbläsare, men innehåller även klienter för bl.a. mail och chat. Innan den här rapporten skrevs saknades dock en klient för instant messaging-protokollet Jabber. Denna rapport beskriver arbetsgången och resultatet av utvecklandet av en Jabberklient till Opera.Eftersom det inte fanns nog med tid att utveckla en fullfjädrad Jabberklient beslutades det att målet skulle vara ett s.k. ?proof of concept?.

Syftet är att utveckla och dokumentera en metod för användarnära utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrån denna metod utvecklas ett siktfältsanalystillägg med brett användningsområde. Siktfältsanalystillägget skall förenkla arbetet med siktfältsanalyser och skall kunna användas i Norra Militärområdesstabens nätverk. En metod för utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden användes sedan för att utveckla ett siktfältsanalystillägg till ArcView.

Flextronics Design i Linköping tillverkar prototypskretskort till telekomindus-trin. Examensarbetet tog de fram eftersom de upplever att de har problem medolika områden inom den funktion där själva tillverkningen sker, SMA (SurfaceMount Assembly). De var inte säkra på exakt vilka problemen var men de vis-ste att de rör rutiner, kommunikation, samt materialtillförsel. Genom att i ettexamensarbete definiera och lyfta fram problemen samt ta fram åtgärdsförslag,hoppades företaget att vissa av problem skulle kunna uppmärksammas ochlösas och på det sättet skulle kvaliteten i processerna öka. Genom att förbättravissa områden hoppades de även kunna bli effektivare i sitt arbetssätt vilketi sin tur skulle kunna frigöra värdefull kapacitet, något som är mycket viktigtför Flextronics i Linköping, eftersom de har hög beläggning.Syftet med examensarbetet var att genom en kartläggning tydligt definieraproblemen och ta fram förbättringsområden.

Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information.

Samhällsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet är att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjälp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn. Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige.

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter är idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att använda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta är dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad på konsumentinriktade tjänster, och ofta förbises de verkliga användningsområdena för mobil kommunikation. Det är viktigt att komma ihåg att det är inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt användbart. Med denna uppsats vill vi visa att fältarbetande personal är en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor användning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik påverkar fältarbetarnas informationshantering.