Sökresultat:
89 Uppsatser om Stall - Sida 6 av 6
Entreprenörsdrivna servicefunktioner : Utvecklingsstrategi för uppbyggnad av hästsamhälle
Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt.
Inhysningssystem för kalvar och ungdjur i större besättningar :
In Sweden, there has been a continuous increase in the volume of housing construction for
dairy cattle. Since 2004, the number of new, rebuilt and extended dairy cow houses undergoing preliminary inspection by the authorities has grown. The livestock farms have mostly focused on cow units instead of calf and heifer sheds; which has led to a need for information in this area. The purpose of the study was to improve advisors? knowledge about bovine building construction and function; to enable them to provide more qualified advice to conventional and organic milk producers who sustain larger herds.
Slaktsvins basala behov i kommersiell uppfödning : Slaktsvins basala behov i kommersiell uppfödning oönskade beteenden, skador och välfärdspåverkan
The Swedish Welfare Act § 4 says that "Animals must be kept and cared for in a good environment for animals and in such a way that promotes their health and allow them to behave naturally." Pigs in the wild spend 80% of their waking hours walking around and rooting for food, eating and exploring their environment with its snout. Fattening pigs in commercial farms spend 80% lying doing nothing. A lactating sow is lying down most of her day, and only 10-20% of the body surface is in contact with the floor, so the pressure is high on these spots. Piglets lie down and paddle with their legs, with high liquid content in the tissues, several times an hour, to stimulate and massage the sow's udder. In the existing system, these individuals are held more often on floors that are anything but inviting to sleep on.
Gruppering av sinkor i stora besättningar
The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.
Utvärdering av liggbåsinredningar för bättre välfärd och hygien hos mjölkkor
The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.
Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik : vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot?
Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik.
Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I
undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first,
Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska.
Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt Stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko.
I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten
innan kalvning.
Klövhälsa registrerad vid rutinmässig verkning i lösdrift eller uppbundna system med ekologisk eller konventionell mjölkproduktion :
KRAV-certified organic dairy herds generally have a lower milk yield than conventional dairy herds. A high-level of milk yield requires a feeding regime with high amounts of concentrates, a factor known to contribute to the development of claw lesions (Bergsten, C. 2003). The aim of this study was to compare claw health between organic and conventional dairy herds in free and tie Stall systems. The number of herds from different domestic animal health associations was chosen in proportion to the association´s total portion of Swedish dairy producing herds of each type, respectively.
Reduktion av vikt och hull hos överviktiga ponnyer i träning
Övervikt bland hästar är idag ett vanligt förekommande problem. Kunskapen om hästars övervikt är ofta bristfällig hos hästägare vilket leder till att de överutfodrar sina hästar. Att ha kontroll på hästens vikt är nödvändigt för att kunna avgöra om hästen ökar eller minskar sin vikt. Utefter vad hästen väger och hur mycket den arbetar kan en anpassad foderstat beräknas. I många Stall finns inte tillgång till våg och det är då svårt att regelbundet väga sin häst.
Kunskap och attityder bland stallpersonal på svenska slakterier
Djurvälfärd har blivit ett alltmer omdebatterat ämne i samhället och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit är för djuren en prövning med många nya intryck varav en del är mycket stressande. Nya artfränder, människor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan på djurens välbefinnande. Tidigare forskning har visat att sättet djuren hanteras på har betydelse för stressnivån hos djuren. Djur som drivs med hjälp av elpåfösare, hårda slag eller som människor skriker åt är mer stressade jämfört med de djur som hanteras lugnt av Stallpersonal på slakterier.
Utbyggnad av slaktsvinsproduktion
Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.
Free cow traffic in automatic milking systems (AMS) : a case study on nine commercial dairy farms in Sweden
In Automatic Milking Systems (AMS), cows are kept in a free Stall barn equipped with one or several milking units (MU). The cows? activities in the system are called cow traffic. There are three types of cow traffic systems: guided, partly-guided and free. Free systems have no gates, allowing the cows access to the feeding and resting areas at any time.
Inverkan av konserveringsmedel för spannmål på ensilering av hösilage
En allt större del av Sveriges hästar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hästar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benämns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mängd mjölksyra än i våtare ensilage, och det i sin tur innebär att pH-sänkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jästsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det är ett problem eftersom ungefär 75 % av Sveriges hästar inhyses i Stall med bara 1 till 4 hästar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i många fall inte går åt snabbare än den aeroba förskämningen framskrider.
Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin
omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme
på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsättningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4
till 34,7ºC.
Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och
ur Stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre
påeftermiddagen.
EU ger eko bland korna - från uppbundet till lösdrift :
ABSTRACT
For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last
decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy
cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms
with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation
concerning all organic production no farms are allowed to build tie Stalls any more and after
2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems.
The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy
cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if
there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision
about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and
the reasons to them.