The Essay starts with studying the time after the Second World War and its boom, the force behind many of the abandoned locations we see in our city today. Thereafter the idea of place is looked into, its importance for the individual and how the own individual experience affects the experience of place. It is about how we can create own places and through that recapture the city and give it meaning and contents again. The social aspects are being discussed as an important component of creating a feeling of reality. Further studies the abandoned rooms historical values since the past have an ability to raise the experience of a place. How decayed depends highly of economy and how we have gotten so used to changes that we accept capitalism as a driving force to decay is also being discussed. Thereafter the planers roll for the abandoned places in the city is being raised.

Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan..

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta måste bakomliggande faktorer så som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsättningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer även med hjälp av utkast från bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fått. Tystnadskoden är ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men också rättsligt.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Omhändertagna ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal.

Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa.

Omhändertagna ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal.

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger på att dagens Tv och data spel kan ha en berättande struktur som i filmer. Syftet är att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktärernas funktioner för berättelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berättande och därför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.Frågeställningarna i uppsatsen är vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i spelet i jämförelse med filmen? Hur är berättelsen strukturerad i spelet i jämförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att använda mig av är narrationsanalytikern Christophen Vogler?s teori om berättelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktärernas funktioner använder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktärer i dataspel..

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext.

I robotikkursen Autonoma Mekatroniska System på Halmstad Högskola finns ett problem som kan uppstå vid bygget av deras hjulförsedda mobila robotar. Studenter har en tendens att bygga roboten så att den körs med maximal effekt från start till inbromsning. Detta medför att vid test av deras robotar så slits motorerna ut fortare vilket ger en onödig kostnad. För att minska på kostnaden är målet med detta projekt att bygga och reglera en sådan robot med hjälp av en banplanerare. Banplaneraren skapar mjuka övergångar vid start och inbromsning av roboten vilket gör att motorerna inte slits ut lika fort.I detta projekt ska vi utveckla en robot som kan användas som ett pedagogiskt undervisningsmaterial.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.