Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

Förorenad mark som konsekvens av gamla träimpregneringsanläggningar är vanligt förekommande i Sverige. Situationen i landet utgör idag ett miljöhot och alltmer resurser satsas på undersökning och sanering av förorenade områden. På fastigheten Hede kyrkby 79:1 i Hede har Härjedalens Trä AB under senare delen av 1900-talet bedrivit impregneringsverksamhet i form av tryckimpregnering. Idag ägs fastigheten av företaget Härjedalens Träförädling AB, som drivs av bröderna Staffan, Robert och Lars-Åke Grubb. Impregneringen är nedlagd och företaget har istället specialiserat sig på förädling av sågat virke genom hyvling och tillkapning.

Författarna till examensarbetet har intervjuat tre företag som tillsammans lämnade in över 15 000 förbättringsförslag år 2010. Avsikten med examensarbetet var att finna exempel på hur företag arbetar med Ständiga förbättringar i praktiken.Examensarbetet påbörjades med en litteraturstudie med Ständiga förbättringar som bas. Litteraturstudien fokuserade på implementering av Ständiga förbättringar, dess framgångsfaktorer och fallgropar. Efter detta genomfördes intervjuer på tre företag med en kvalitetsansvarig och en operatör i den mån det gick. Staffan Olsson, Operation Excellence Manager på Coca-Cola Enterprises Sverige AB, Håkan Lööw, Operations Manager, och Mulugeta Gerzgher, teamleader på sterilavdelningen på St.