I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.

Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga Stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett Stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

The city is complex, multi-faceted and fascinating. The same can be said about the rooms of the city. The experience of the rooms of the city can be described in as many ways as there are individuals. The question concerned in this essay is How can you describe the rooms of the city as a phenomenon and how can you describe the experience of these rooms in general? The concepts city and room are widely understood and neither of them has a description that can be used in all situations.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda Stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa Stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och Stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes Stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett Stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa Stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Växande städer och ekonomiska strukturomvandlingar ställer dagens stadsplanering inför nya utmaningar. Långa planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark står oexploaterad under lång tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporär användning kan underutnyttjad mark tillfälligt upplåtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan är möjlig att genomföra. Temporär användning tillåter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

The number of inhabitants of the towns and city centers have generelly increased, concurrent as the population in smaller towns has decreased. In Stockholm, the migration is very fast and here is also the most populous place, if one compares with other Sweden. In order to respond to the increasing population and the pressure they put on city spaces has Stockholm's town a town building strategy that says "build inwards". It means that one stem seals the town with spaces and business activities in central locations. The increased population in the towns and the densification of buildings leads however to an increased pressure on parks and public places.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste århundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksäkerhet), som strävade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att städerna präglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara på. En motsatt modell har däremot utvecklats i andra länder i Europa.