Uppsatsens mål är att undersöka strategier inom Stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos människor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna påverka människor till ett större miljöintresse. Frågeställningar i arbetet är: Kan människors miljöengagemang och beteende påverkas? Hur sker sådan påverkan? Hur kan miljömedvetenhet påverkas genom Stadsplanering? Varför används inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan påverkas beskrivs. Vilka strategier som används i praktiken idag tas också upp i litteraturstudien. Som ett komplement har även tre intervjuer gjorts där kommunanställda stadsplanerare beskriver metoder som används inom respektive kommun för att påverka människors miljöintresse och beteende. För att påverka människan till en mer miljövänlig livsstil kan en så kallad förändringsstrategi utformas som dels bör bygga på strategins förutsättningar och dels på de faktorer som formar människans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i två grupper, de som syftar till att påverka individens miljöengagemang och de som syftar till att påverka beteendet hos individen.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk Stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara Stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara Stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt.

Många av världens städer är påverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet påverkar den enskilda människan och landskapet som helhet. Sättet vi bygger våra städer kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvärra problemen. Vad säger litteraturen om Stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig städer till vinterklimat? För att svara på dessa frågor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till ämnet med hjälp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

No abstract.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal Stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens Stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk Stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad.

-.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en Stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät. Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex.

Hur bör en Life@Home-mässa i Nya Haganäs utformas för att attrahera, skapa publicitet och få folk att bosätta sig på orten? Svaret på den frågan undersöks i denna rapport. Bostadsbrist leder till ett behov att expandera och en mässa kan ge orten mer publicitet och intresse som genererar underlag för nybyggnationer och immigration.Metoden utgörs av litteraturstudier kring Stadsplanering, intervjuer med ämneskvalificerade personer, studiebesök och undersökningar av relevanta bomässor. En deltagaraktiv Stadsplaneringsmetod används och ligger till grund för en 3D-modell som har tagits fram. Detta utförs med hjälp av dator och resultatet presenteras i form av renderingar.Diskussionen kretsar kring hur kvalitéer varierar vid olika utformningar av planen, planens utseende och hur väl den uppfyller målen.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom Stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom Stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom Stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med Stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:26.

Syftet med den här C-uppsatsen är att studera olika syn på känslan av trygghet, och sedan undersöka om olika teorier inom brottsförebyggande Stadsplanering(CPTED) tar hänsyn till den känslan. Teorierna som används är Eyes on the street, The broken window theory och defensible space. Det finns även 6st olika begrepp inom CPTED som förklaras utförligt I teoridelen. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkätundersökning. En intervju gjordes med en representant från Uppsala kommun och fem ytterligare intervjuer med folk i Uppsala.