LĂ€rarlag under utveckling.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. StÀderna stÄr för 70 ? 80 % av energianvÀndningen i EU och stÄr för lika stor andel av vÀxthusgasutslÀppen. Transporter Àr helt nödvÀndiga och viktiga för staden och samhÀllet, men Àr ocksÄ kÀllan till trÀngsel och miljöproblem i vÄra stÀder, sÄ som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila brÀnslen, fragmentering av öppna ytor med vÀgar, vÀxande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hÄllbar stadsutveckling och det Àr allmÀnt erkÀnt att det finns ett behov av att hantera efterfrÄgan pÄ resor. Denna studie visar pÄ att infrastrukturutbyggnaden Àr en viktig del i att ge goda förutsÀttningar för hÄllbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lÀmpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie med inriktning pÄ ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vad begreppet ekologisk hÄllbar utveckling stÄr för, hur det anvÀnds idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hÄllbara utvecklingens filosofi. HÄllbar utveckling Àr ett ofta anvÀnt begrepp som inte har nÄgon allmÀnt gÀllande definition. Begreppets filosofi har funnits lÀnge, men det var först nÀr Brundtland-kommissionen definierade begreppet Är 1987 som det började kallas hÄllbar utveckling.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. HÀr listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motstÄndet som uppstod nÀr hotet började realiseras. Uppsatsen tittar pÄ vilka faktorer (politiska, stadsplanemÀssiga, kulturvÄrdande, ekonomiska) som pÄverkar en gatas förÀndring och vad som vÀrderas högst..

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag pĂ„ torget stĂ€rks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Blandstad Àr ett begrepp som kan sÀgas anvÀnds nÄgot slentrianmÀssigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det lÄter bra och de positiva associationerna gör att det fortsÀtter att anvÀndas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att reda ut begreppets olika innebörder samt hur och av vem det anvÀnds. Det rÄder en oklarhet om blandstad frÀmst bör anvÀndas som visionÀr utopi eller som reellt stadsbyggnadsmÄl. Idag anvÀnds de pÄ bÄda sÀtt vilket gör bilden av blandstaden diffus och mÄngtydig. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och fokuserad pÄ anvÀndningen av det svenska begreppet blandstad.

Behovet av transportlogistik ökar i takt med samhÀllets globalisering, vilket leder till ökade pÄfrestningar av miljö och samhÀlle. DÄ dagens transportlogistik ej Àr hÄllbar i ett lÄngt tidsperspektiv krÀvs stora förÀndringar inom detta omrÄde. Ett modeord som ofta omnÀmns i dessa sammanhang Àr hÄllbar utveckling. Detta Àr ett omrÄde som mÄnga företag gÀrna framstÄr som vÀlutvecklade inom, men dÄ detta krÀver att företagen lÀgger resurser pÄ ett utvecklat miljö- och samhÀllsarbete sÄ kan frÄgan stÀllas hur vÀl företagens ekonomiska och hÄllbara utveckling samspelar med varandra. Syftet med denna studie Àr att ge en inblick i hur svenska företag arbetar med frÄgor som rör den hÄllbara utvecklingen med avseende pÄ transportlogistik.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area ÅstrĂ„ket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow.Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners.