Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ i vilken omfattning lÀrare inom musikÀmnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling pÄ instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklÀrare som undervisar i Àmnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehÄllet frÄn intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med teorier men Àven de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lÀrarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vÀgen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera pÄ en genre pÄ djupet och att undervisningen dÀrmed ofta hamnar pÄ en grundlÀggande nivÄ. De menade Àven att samarbetet mellan de olika musikestetiska Àmnena behöver bli bÀttre för att underlÀtta utvecklingen hos elever eftersom allting inom Àmnet musik hÀnger samman..

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns nÄgon forskning kring detta. Hur pÄverkar mallar, schabloner och mÄlarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det Àr av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det Àr vÀsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet.

SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebÀr, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lÀrande och utveckling. Mina huvudfrÄgor Àr: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. PÄ vilket sÀtt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot smÄbÄtshamnen i vÀster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, nÄgot som föreslÄs i bÄda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger pÄ en utfyllnad lÀngs den vÀstra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

PÄ senare Är har datorer blivit allt mer utvecklade och utbredda inom de flesta omrÄden. En av datorns mÄnga fördelar Àr dess flexibilitet, en och samma dator och bildskÀrm kan anvÀndas till mÄnga olika saker. Detta arbete syftar till att utnyttja datorns resurser i fritidsbÄtar. MÄlet med arbetet Àr att konstruera och bygga en rigg för ett datorsystem att anvÀnda i bÄtar. Riggen skall anvÀndas som plattform för vidare testning och utveckling av programvara.

Rapporten för examensarbetet beskriver olika omrÄden inom en IT-infrastruktur.Rapporten presenterar ett antal förslag pÄ lösningar för varje omrÄde som Àr inriktade mot att fungera för företaget Lundqvist TrÀvaru AB.Faktadelen i rapporten innehÄller arbetsmetod samt introduktion till författaren.Rapporten innehÄller förslag pÄ lösningar i följande Àmnen: inventering, datakap, IT-system, server, klient, backup, nÀtverksstruktur och VPN. Utöver förslagen tillkommer Àven kortare diskussioner kring varje Àmnes för- och nackdelar..

Bilparkeringsplatsen Ă€r nĂ„got som under en vĂ€ldigt lĂ„ng tid har vart en sjĂ€lvklar del av staden likasĂ„ har Ă€gandet av en egen bil har varit en sjĂ€lvklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i ansprĂ„k av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast nĂ„gra fĂ„ kan utnyttja. Det hĂ€r tillsammans med att allt fler mĂ€nniskor vĂ€ljer att bosĂ€tta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta mĂ„ste tas tillvara pĂ„ ett mer effektivt sĂ€tt för att klara av den höga efterfrĂ„gan. Detta gör att stadsplaneringen blir Ă€n viktigare. Även stadsmiljön pĂ„verkas negativt av att bilantalet ökar, dĂ„ luften försĂ€mras och bullernivĂ„erna och slitaget pĂ„ stadens gator ökar.

För att underlÀtta program-till-programkommunikation har SOA (Service Oriented Architecture) utvecklats. SOA har som mÄl att bidra med riktlinjer för att det ska bli lÀttare för tvÄ applikationer att kommunicera med varandra (Samtani & Sadhwani 2002a). Web Services Àr en standard som bygger pÄ SOA-arkitekturen och det som gör Web Services speciellt Àr att tekniken ska vara plattforms- och sprÄkoberoende (Clabby, 2003).Sun och Microsoft har utvecklat varsin plattform för utveckling av Web Services-applikationer. I denna rapport genomförs en litteraturstudie för att undersöka vilket stöd plattformarna har för utveckling av Web Services och för att ta reda pÄ vilka skillnader som finns mellan plattformarna. Skillnaderna undersöks sedan för att se om de kan leda till problem dÄ en anvÀndare vill integrera Web Services skrivna i olika plattformar.Resultatet i denna rapport visar att de bÄda plattformarna har ett bra stöd för att utveckla Web Service-applikationer.

Vilka erfarenheter har lÀrare av att barns musicerande leder till effekter pÄ andra omrÄden i livet Àn det musikaliska? Vad sÀger forskning om sÄdana samband? Vi har tittat pÄ bl. a. transferbegreppet, som innebÀr att övande inom ett omrÄde fÄr verkningar pÄ helt andra omrÄden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen pÄ musikÀmnet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har föranlett att allt fler företag vÀljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser pÄ företagets roll i samhÀllet. Den gemensamma nÀmnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hÄllbar utveckling. Det vill sÀga en utveckling dÀr ekonomisk tillvÀxt mÄste kopplas till miljöhÀnsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hÄllbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske pÄ ett trovÀrdigt och objektivt sÀtt.