Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala trÀningsprogram kan förbÀttra koncentrationsförmÄgan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbÀttrad koncentrationsförmÄga gav en bÀttre prestationsförmÄga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler nÀr det gÀllde spelarnas utveckling av koncentration, frÄn mÀtning 1 till mÀtning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i tvÄ överordnade teman, nÀmligen utveckling av fÀrdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tÀvlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmÄga upplevde de sig ha utvunnit.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

This master thesis is about sustainable city planning and its debate. It is also concerned with networking, communication and web-based communication. Theories of sustainable development are discussed, along with the importance of communication for sustainable development. The report is directed towards landscape architects, architects, town planners, other designers and other interested readers.MotivationI believe that there is a need for an increased discussion concerning sustainability. Sustainable development is an important issue for city planners.

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Den hÀr uppsatsen handlar om ett arbetslags förhÄllningssÀtt till begreppet estetik och hur man kan frÀmja utveckling och lÀrande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för hur man frÀmjar lÀrande och utveckling utifrÄn estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar pÄ mina frÄgestÀllningar och sedan har jag stÀllt dem mot teorier kring lÀrande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrÄn svaren jag fÄtt i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrÄn Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

I denna studie har det undersökts individers uppfattning pÄ faktorer som utvecklar idrotter i samhÀllet. Ekonomi, mÄngfald, geografi, genus och kultur Àr övergripande faktorer vi lagt fokus pÄ att undersöka. Denna studie utfördes efter en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Tre respondenter har intervjuats och valdes ut eftersom de besatt mycket kunskap inom varsin idrott. Idrotterna vi har valt undersöka i studien Àr fotboll, innebandy och ishockey.

Som trafikant fÄr man mÄnga gÄnger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. HÀr Äterfinns ofta brytpunkter bÄde för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen Àndras förutsÀttningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och hÀr delar förbifarten stadsbygd frÄn landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbÀttra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsÄtgÀrder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra fÀrden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

Uppsatsen handlar om enpersonshushÄllen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhÀllsutvecklingen. Syftet Àr att öka kunskapen kring hushÄllsutvecklingen för att ge underlag för en bÀttre planering av samhÀllet. Uppsatsen bygger pÄ bearbetning och analys av allmÀnt tillgÀngliga registerdata frÄn webbdatabaser. I uppsatsen uppmÀrksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska lÀnder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktÀristiska variablerna har de senaste Ären i huvudsak inte förÀndrat sig.

HÄllbar utveckling och globalisering börjar bli alltmer betydelsefullt för företagen med tanke pÄ den dramatiska ökningen av konsumtionen. Förbrukningen av fossilt brÀnsle Àr en betydande faktor som har lett till konsumtionsutvecklingen och resurs överutnyttjande. Sveriges siktar pÄ att ha fossilfria transporter till Är 2030, vilket sÀtter en stor press pÄ företagen nÀr det gÀller produktion, tillverkning, forskning och utveckling. Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling, samt hur ett företag som Scania kan vÀxa ekonomiskt och fortsÀtta arbeta hÄllbart. Studien baseras pÄ kvalitativ metod som innebÀr nÀrhet till kÀllan forskaren hÀmtar information ifrÄn, för att fÄ djupare förstÄelse av komplexiteten i problemet som undersöks.

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

HÄllbar utveckling Àr ett aktuellt Àmne som inte lÀngre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvÀmlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vÄr omvÀrld lÄter inte vÀnta pÄ sig. VÀrlden har förbrukat mycket av vÄra gemensamma resurser. HÄllbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta Àmnen i stort och smÄtt pÄ en tvÀrvetenskaplig nivÄ.

Ett mönster Àr uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsÀtta i all oÀndlighet. HÄllbar antyder lÄngsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap Àr oÀndlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att frÀmja hÄllbar utveckling? Det hÀr kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hÄllbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hÄllbar utveckling.

Ledare pÄverkar mÄnga mÀnniskor och om ledare Àr medvetna om sitt eget lÀrande kan det finnas större chans att de Àven Àr medvetna och öppna för andras lÀrande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbÀttringar i förutsÀttningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare.Resultatet pekar pÄ att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lÀrande med vissa drag Ät det utvecklingsinriktade hÄllet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme Àn vad som Àr önskvÀrt för ledarnas lÀrande och utveckling mÀrks.I slutet av uppsatsen diskuteras förbÀttringar och förutsÀttningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lÀrande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det fÄ mer utvÀxling av lÀrprocessen..

Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.

Historiskt sett har miljöfrÄgor inte varit av nÄgon större vikt inom politiken och har dÀrför inte heller varit sÀrskilt aktuella pÄ den politiska agendan. I de fall dÀr miljöfrÄgor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det frÀmst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bÀttre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefÀr tre Ärtionden tillbaka har detta dock kommit att förÀndras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nÀra kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrÄgor fÄtt större genomslag och blivit allt mer framtrÀdande pÄ den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten dÀr uttrycket hÄllbar utveckling myntades.