Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som finns för en hÄllbar stadsplanering med tanke pÄ placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur mÀnniskors resvanor dit ser ut. För att ta reda pÄ det har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr vi har delat ut enkÀter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belÀgen, en i ett stadsdelscentrum och en belÀgen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna frÄn de tre butikerna sÄ var bilen det vanligaste fÀrdmedlet. NÀstan hÀlften av kunderna valde att cykla eller gÄ till mataffÀren. Det var dock stora skillnader i valet av transportsÀtt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekrÀftelse pÄ det vi anat, nÀmligen att butiken med den bilvÀnligaste omgivningen var den som mÀnniskor oftast Äkte bil till..

Vilken effekt kan teatern ha pÄ ett flerbostadshus? Vilken typ av bostÀder blir det, kan det ge nÄgot som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?.

Projektet handlar om att möjliggöra förÀndringar och att gestalta generella rum..

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

Syftet med denna uppsats har varit att fÄ en förstÄelse för vad pÄgÄende förÀndringar kring bilanvÀndning innebÀr för stadsplanering i vÀstvÀrlden. Denna uppsats lÀmnar ingen lösning utan ska ses som inlÀgg i en pÄgÄende och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnÄ detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare frÄn Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet prÀglat stÀder och stadsplanering. Bilism har i stor utstrÀckning bidragit till klimatpÄverkan och urbanisering. NÄgot som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtÀtning och stadsutglesning, pÄtagliga bÄde i en global kontext och ner pÄ nationell och lokal nivÄ.

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering. Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.

MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.

El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ÄndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .

MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.

Mellan Är 1996 till Är 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa nÄgra fÄ starka tillvÀxtomrÄden i landet med tydliga grÀnser mot omvÀrlden. NÀr allt fokus lÀggs pÄ att utveckla storstadsomrÄdena, blir det allt svÄrare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invÄnare.Syftet men denna uppsats Àr att lyfta fram problematiken med krympande stÀder i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. MÄlet Àr att ge en ökad förstÄelse för situationen som rÄder i mÄnga svenska stÀder idag och hur kommuner arbetar med att vÀnda den nedÄtgÄende trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om Àmnet och bÀttre möjligheter för att jÀmföra situationen i olika delar av landet.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

No abstract.