VÄra stÀder vÀxer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser mÄnga att vi har bÄde en skyldighet och önskan att bevara naturomrÄden och biologisk mÄngfald i och kring vÄra stÀder. I detta arbete belyses förhÄllandet mellan dessa tvÄ intressen och reflektionen kring hur lÄngt bevarandet av arter ska gÄ dÀr det till och med kan förhindra att bostÀder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mÄngfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra BÀcklösa i Uppsala hanterar biologisk mÄngfald. Arbetets syfte var Àven att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frÄgan ser ut.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Problem: Har arbetet för hÄllbar utveckling inletts och i vilken grad frÀmjas den i kommunikationen mellan lÀrare och student pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att övergripande avbilda hur implementeringen av hÄllbar utveckling i undervisningen pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet sÄ vÀl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta pÄ lÀrares uppfattning för att jÀmföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vÄr problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund frÄn vetenskapliga arbeten och Àr baserad pÄ tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hÄllbar utveckling i en universitets kontext.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet samhÀllsplanering, och handlar om konceptet hÄllbara livsstilar. Debatten om hÄllbarhet blir mer och mer angelÀgen, och hur vi ska leva för att samhÀllet ska bli mer hÄllbart Àr en central frÄga inom dagens forskning. MÀnniskors beteenden, valet av livsstil, Àr en viktig faktor för hur man pÄ en individnivÄ kan pÄverka pÄ vilket sÀtt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra DjurgÄrdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilomrÄden och ett av fokusomrÄdena i miljöprogram för omrÄdet Àr hÄllbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete Àr att analysera en del av planeringsprocessen för Norra DjurgÄrdsstaden.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka om mÀnniskor som genomgÄtt en utbrÀndhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats pÄ ett sÀtt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjÀlp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrÀndhet nu sjÀlva upplever att de ÄterhÀmtat sig, framkom att de fÄtt en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhÀllets regelsystem och rehabiliteringsÄtgÀrder. De har Àven utvecklat en mer effektiv energianvÀndning, ökad social kompetens och ökat vÀlbefinnande. I den mÄn utvecklingen framgÄngsrikt anvÀnds i arbetslivet, vilket intervjupersonerna ocksÄ uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.

In order to fully grasp the phenomena 'City' we must understand its political structure as an integrated part of its physical structure and vice versa. This thesis focuses on one crucial element of the City, the public space, and discusses it in relation to the public realm, or sphere, of the City. The aim is to see if it is possible to conceive public space as a spatial dimension of power, and if so, how to analyse this. With the help of the theoretical tool of two ideal types of the configuration of public space, "The city as civic public life" and "The city as authoritarian control" an empirical study is carried out on the case of Prishtina, capital of Kosovo.Conclusions made are that function and use of a city's public spaces can be understood in relation to changes in the political climate of the society. Furthermore, a void in the asset of concepts offered by the ideal types is found ? and therefore also need for new concepts to describe and understand a public space undergoing a dynamic transformation, as being a part of a city in political transition..

Efter att FN:s konferens om hÄllbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsvÀsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hÄllbar utveckling, dÄ det i nulÀget inte existerar nÄgon sÄdan. Problematiken bottnar i att Àmnet hÄllbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svÄrigheter för lÀrare och förskollÀrare att hitta en allmÀn och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hÄllbar utveckling för de yngre barnen visar pÄ problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen Àr att den miljömÀssiga dimensionen med Ätervinning som tema, Àr det innehÄll som Àr mest framtrÀdande och synlig i fyra av fem barnböcker. DÄ de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fÄtt lÀsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen Àr stÀndigt nÀrvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie Àmnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hÄllbar utveckling förhÄller sig till fem utvalda barnböcker.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lÀrande och utveckling i matematik. För att söka svar pÄ undersökningsfrÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer pÄ olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan Àr viktig. Det Àr enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lÀrande och utveckling. De lyfter vikten av den grundlÀggande matematiken i förskolan.

I denna studie undersöker jag pÄ vilket sÀtt ett lokalt bankkontor arbetar för en hÄllbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förstÄelse om regionen och det lokala nÀringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrÄdgivaren pÄ deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkÀter till smÄ företag i det lokala nÀringslivet för att ta reda pÄ om bankkontoret och företagarna kommunicerade pÄ ett liknande sÀtt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning pÄ omrÄdet pÄ KTH Centrum för bank och finans.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..