Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trÀ- och metallslöjdlÀrare och hem- och konsumentkunskapslÀrare tar sig an utmaningen ?hÄllbar utveckling? i skolan och i respektive Àmne. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr jag intervjuat fyra rektorer och sex lÀrare i Àmnena trÀ- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lÀrare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hÄllbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Nilsson, Johan (2007) NödvÀndigt men inte tillrÀckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att Äterge diskussionerna kring de pÄstÄdda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sÄdana samband finns. Teorierna grundar sig pÄ konvergens och divergens samt hypoteser kring nÀtverk.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Att veta vilka sociala vÀrden grönomrÄden har Àr vÀsentligt för en hÄllbar stadsutveckling. En analys av sociala vÀrden ur olika perspektiv ger en helhetsbild och den kan fungera som bra underlag för utvecklingsprocesser i ett samhÀlle dÀr förtÀtning Àr tendensen som kÀnnetecknar stadsutveckling. HÀssleholm Àr ett intressant fall att studera. Den Àr en viktig kommunikationspunkt och en stad som vÀxer inÄt. Den Àr omgiven av uppskattade naturomrÄden men grönomrÄden finns ocksÄ in i staden och dessa grönytor, som Àr viktiga för mÀnniskor med begrÀnsad rörlighet som t.ex.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Även om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.

Urban density is not new, but rather one side of the continous processes of change underway in the city. During the urbanizing boom of the industrialization, when the cities grew bigger, the first spaces to be built on were vacant and planted areas in the interior of the district. The gardens that once were there were replaced by yardhouses. The idea of urban density is that a dense city means less distance between residential areas and workplaces, resulting in fewer shipments and travelers, which ultimately leads to lower energy consumption and lower emissions. Urban density may lead to shorter distances, but not necessarily. In the wake of urban density the greenstructures of the city is shattered. The possibilities for green areas to contribute to the health of the city and its inhabitants is dramatically reduced.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality. If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be:By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied..

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.