Dennauppsatsärallmänochoffentlighandling.Författarenharupphovsrättenochuppsatsenfårintebegagnasannatänförenskiltbrukutanförfattarenstillstånd..

Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping?s future development ? Stadsbyggnadsvisionen ? drawn up by the city council.Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area.The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the neighbourhood and the water is accentuated by the integration of it in the area..

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikfestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet.

Vilken effekt kan teatern ha på ett flerbostadshus? Vilken typ av bostäder blir det, kan det ge något som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum..

Uppsatsens mål är att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos människor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna påverka människor till ett större miljöintresse. Frågeställningar i arbetet är: Kan människors miljöengagemang och beteende påverkas? Hur sker sådan påverkan? Hur kan miljömedvetenhet påverkas genom stadsplanering? Varför används inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan påverkas beskrivs. Vilka strategier som används i praktiken idag tas också upp i litteraturstudien. Som ett komplement har även tre intervjuer gjorts där kommunanställda stadsplanerare beskriver metoder som används inom respektive kommun för att påverka människors miljöintresse och beteende. För att påverka människan till en mer miljövänlig livsstil kan en så kallad förändringsstrategi utformas som dels bör bygga på strategins förutsättningar och dels på de faktorer som formar människans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i två grupper, de som syftar till att påverka individens miljöengagemang och de som syftar till att påverka beteendet hos individen.

Tiggare/tiggeri är fenomen som blivit allt vanligare i vårt svenska samhälle. Samtidigt som företeelsen av tiggare/tiggeri blivit mer synlig har även röster som kräver ett förbud av tiggeri höjts. Märkbart är hur det via social media sprids budskap med starka argument som belyserden problematik många människor upplever med tiggeriet. Via social media skapas uppslutningar med olika mål, som växer och frodas i nätets öppna rum. Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad en sammanslutning av människor, i detta fall ett Facebook evenemang, kan generera i form av kommunikativ praktik samt vilken inverkan social media kan ha i frågan om dess förmåga att sprida ett budskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett eventföretag skulle kunna arbeta utifrån marknadsföringsprojektet Stockholmsstrategin. Utifrån teorier om evenemang och strategier och med hjälp av teorier om image, värdskap, mötesindustrin samt konsulten, ämnar vi analysera och problematisera ovan nämnda eventföretag och Stockholmsstrategin. Metoderna som har använts för att få en bild av dessa två företag är kvalitativa strukturerade intervjuer med öppna frågor och platsbaserade, aktivitetsbaserade och öppna observationer av event som vart och ett av företagen har anordnat. Vid insamlandet av empiri rörande Stockholmsstrategin användes själva dokumentet Stockholmsstrategin samt en kvalitativ strukturerad intervju med projektledaren för projektet. Även vid denna intervju användes öppna frågor.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för användning och tillämpning av Event Marketing. Varför företag använder sig av det samt vad eventbyråer tror är företagens motiv. Event Marketing innebär helt enkel att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom ett evenemang. Eventet samlar en viss målgrupp i både tid och rum men är på så sätt även begränsad i antalet kontakter som den skapar.Metoden som har använts för denna uppsats är av kvalitativ karaktär. Under arbetets gång har vi genomfört fyra intervjuer som flerfallsstudier.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.