En ständigt återkommande uppgift för fotbollsföreningar är hur de ska locka supportrartill arenan. I denna uppsats har vi undersökt fenomenet relationsmarknadsföring och ivilken utsträckning det används inom den svenska elitfotbollen. De föreningar somberörts i fallstudien är BK Häcken, IF Elfsborg och Gais. Vi har kommit fram till att allaföreningar försöker etablera relationer med sina supportrar och även om ingen föreninguttryckligen använder de metoder som ryms inom relationsmarknadsföringens ramverk,finns ambitionen att arbeta mer med relationsskapandet. Föreningarna har som mål attskapa relationer med sina supportrar även om personalbrist och ekonomiska resurseroftast är orsaken till varför det inte sker i någon större utsträckning.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfräschning (gentrifikation) i städer för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bästa sida för omvärlden. Då man rensar bort nedgågna slumliknande områden för att bereda plats åt nya attraktiva bostäder och affärsområden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera områden.Vårt syfte är att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka få en bild av hur hälsoläget i Barcelona har påverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara på plats söker vi att finna en större förståelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmänhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har därför delats in i tre arbetssätt som ska forma en bild av studieobjektet.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

When one experiences a place, it is a complex composition of both social and spatial factors.One of these spatial elements, is scale, which is influenced both by the room size and itsproportions. This paper aims to explore both large and small scale concepts and thus increasethe understanding of how scale directly and indirectly affects the experiences and uses ofurban space.First, is a theoretical discussion of scale in relation to aesthetics and the differencesbetween real scale and perceived scale. Next, is an analysis of spatial perception usingexamples from two existing sites. One, which is understood to have been planned in a largescale and one which is understood to have been planned in a small scale.When preparing this paper, the focus quickly became the importance of scale as itrelates to street spaces. The perception of a street usually takes place while in motion, whichforces it to be perceived in sections.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan åren 1989-1994. Relevant för undersökningen är planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sätt som diskursen om urbanitet gestaltade sig på i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

The centre of attention in this essay is on public-private-partnerships in Swedish city planning. It discusses the phenomenon and tries to identify the problems and possibilities that may appear when private and public actors are trying to work together to plan new cities or parts of cities in a process with network structures. The main questions that is asked is ?what vision for the city can we se, and who's vision is it?? together with the question of where the actual power to make the city plan and the vision can be find. The soon-to-be-built area Ulriksdal in Stockholm were Peab AB and Solna Stad stands as main actors has been chosen to illustrate the possible problems and is analysed from different angles, but the writers intention is also to say something on the matter in general.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.

Målet med undersökningen är att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i två bostadsområden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter på ett enkelt sätt kan mätas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de två områdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrätter än andra stadskvaliteter. Baserat på dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och Kungsängen. Resultaten visar att Kungsängens centrala läge i Uppsala gör att tillgången till de sju stadskvaliteterna är högre än i Gottsunda.

Den här magisteruppsatsen i kulturstudier är en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frågeställningen är hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstås? Med hjälpav Karl Marx värdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förändrade förhållande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hållet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men också till dentillströmmande arbetarklassens högre krav på levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien på förändrade förutsättningar såsom anpassning tillglobal arbetsdelning och ränteorienterat kapital.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras:Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält.

Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

SammanfattningTitel: Sol, surf och spa ? en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fallFörfattare:      Sofia Johansson och Selma MehmedovicÅr: HT-2011Handledare: Hans WessbladKurs: Turismvetenskap III, 15 hp, Linnéuniversitetet KalmarSyfte: Syftet med vår uppsats är att pröva vad marknadsföring innebär för en destination och hur en destination genom marknadsföring blir attraktiv.  För att kunna besvara syftet på bästa sätt kommer vi att välja ut ett antal teoretiska begrepp inom destinationsmarknadsföring. Våra valda teorier kommer ligga till grund för denna uppsats och sedan prövas på Varberg. Metod: Vi valde i denna studie att utgå utifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Då vårt syfte var att ta reda på hur en destination marknadsförs och sedan pröva våra teorier på Varberg, kändes en deduktiv ansats mest relevant. Den deduktiva ansatsen har varit genomgående i uppsatsen och under insamlingen av vårt empiriska material utgick vi från vår teoretiska referensram. Slutsatser: I vår studie valde vi fem teoretiska kategorier som vi har utgått från.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter.