Det har skett en ökad anvÀndning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har Àven visat sig att mÄnga har en mer tillÄtande attityd till droger. MÄnga ungdomar anvÀnder droger för att lÀttare hantera alla krav som stÀlls pÄ dem idag i vÄrt samhÀlle och lockelsen av spÀnning kan för vissa vara för stark att stÄ emot. Syftet med denna studie var att fÄ fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tÀnkas pÄverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var sjÀlvkÀnsla, familjeförhÄllanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest anvÀndbara inom svenskÀmnet, samt om och i sÄ fall hur dessa uppfattningar skiljer sig frÄn varandra.Metoden Àr kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen bestÄr av fem ungdomar mellan 19-22 Är samt fem svensklÀrare.Resultaten av vÄr studie visar att lÀrarnas uppfattning av vad svenskÀmnet innebÀr varierar mellan olika lÀrare. Det som anses vara viktigast inom Àmnet för sÄvÀl lÀrarna som ungdomarna Àr skriftsprÄklig och muntlig kompetens. Det Àr Àven dessa kompetenser som de bÄda informantgrupperna anser vara de mest anvÀndbara.Den största skillnaden mellan lÀrarnas och ungdomarnas uppfattningar Àr att lÀrarnas utsagor Àr av mer generell art medan ungdomarnas Àr mer specifika, dÄ ungdomarna utgÄr frÄn sina egna upplevelser.Undersökningen visar Àven att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskÀmnet förvÀntas ge, men att detta inte skett i nÄgon större omfattning. De upplevda bristerna Àr situationsspecifika, vilket gör det svÄrt för skolan att ÄtgÀrda dessa..

Sverige har genomgÄtt en strukturomvandling inom stadsplaneringen, frÄn att vara ett samhÀlle dÀr frÀmsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhÀlle dÀr bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tÀnkas skapa en otrygg upplevelse för sÄvÀl fotgÀngare, cyklister som bilister. Idag Àr det sjÀlvklara valet av transportmedel bilen i mÄnga fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekvÀm och man behöver inte lÀngre röra sig allt för mycket för att ta sig nÄgonstans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för cykeltrafik i stadskÀrnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. HÀlsa Àr en central del i arbetet och utgÄr frÄn hur fysisk aktivitet pÄverkar kroppen.

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

Uppsatsen Àr en studie av möjligheter och begrÀnsningar nÀr det gÀller att pÄ olika sÀtt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrÀdesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgÄng av forskningsartiklar pÄ omrÄdet samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet frÄn bÄda teoriomrÄdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svÄrigheter som finns. Uppsatsen berör Àven generella frÄgor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det gÄr att kombinera ovan teorier/metoder och att de svÄrigheter som behöver hanteras, frÀmst handlar om lojalitet och sekretess. SvÄrigheterna krÀver en tydlighet frÄn terapeutens sida nÀr det gÀller struktur för behandling och informationsflöde.

De senaste 20 Ären har antalet suicidförsök kommit att öka bland ungdomar iSverige. Undersökningar visar att suicid och suicidförsök Àr ett relativt tabubelagtÀmne vilket leder till svÄrigheter att nÀrma sig och förstÄ mÀnniskan i denna mycketkÀnsliga situation. Syftet med studien Àr att kartlÀgga ungdomars riskfaktorer försuicidförsök. Litteraturstudien inkluderar artiklar, merparten kvantitativa, sominhÀmtats efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa har granskatsinduktivt varpÄ resultaten Àr sammanstÀllda i tre olika teman; 1) personligakaraktÀrer och egenskaper, 2) sociala faktorer och 3) psykiska och fysiska faktorer.För ökad förstÄelse av resultatet har en indelning i subteman gjorts.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det Àr inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstÀderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa stÀder har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer Àr Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas Àven att hans nÀsta filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Vad kan skolan göra för att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hÀlsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bÀttre kosthÄllning. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden enkÀtundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever frÄn IV-programmet ingÄtt. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lÀrande om skolans roll till att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vÄrterminen 2010. Uppsatsen behandlar hÄllbar stadsutveckling med fokus pÄ förtÀtning som kommit att bli en vÀlanvÀnd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtÀtning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta Àr utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens vÀrden och roll som förtÀtningselement och föresprÄkar en funktionell tÀthet. Slutligen behandlar studien förtÀtning inom de Àldre bostadsomrÄdena GÄrdsten och JÀrnbrott i Göteborg.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.