I denna studie har vi gjort en fallstudie av Falkenberg dÀr vi kunnat se att de Àr framgÄngsrika inom kulturella upplevelser. Enligt teorier om platsmarknadsföring bör en plats framhÄlla sÄdant som skiljer dem frÄn andra i sin marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. I analysen framgÄr det dock att Falkenbergs stad inte har tagit tillvara pÄ de kulturella upplevelseutbuden i sin marknadsföring. Staden har trots detta lyckats förbÀttra sin turismnÀring de senaste Ären varpÄ vi kan dra slutsatsen att Àven andra faktorer bidrar till att skapa ett attraktivt besöksmÄl. Vi har till exempel sett att engagerade mÀnniskor, positiva attityder samt ett samarbete mellan stadens aktörer i ett nÀtverkÀr viktiga för att skapa en positiv image av staden..

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa grÀnser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebÀra medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vÄrd Àr dÀrför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes dÀr syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrÄn Orems teori omstödjande och undervisande omvÄrdnadssystem.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka Ă„tgĂ€rder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten Ă„r 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring Ă„tgĂ€rderna hos stadens invĂ„nare.Materialet som anvĂ€nts bestĂ„r frĂ€mst av sundhetsnĂ€mndens handlingar frĂ„n Ă„ren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar frĂ„n dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande Ă„tgĂ€rder Ă„r 1834 frĂ„n den stund dĂ„ koleran nĂ„tt Ystad. Tidigt inrĂ€ttades och iordningstĂ€lldes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, sĂ€rskilda kolerabegravningsplatser, karantĂ€n och vakthĂ„llning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrĂ€ttade kvartersmĂ€nnen. Karlskrona strĂ€vade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. LĂ€karnas insatser tyder pĂ„ att de föresprĂ„kade att förebygga smittspridningen i staden frĂ€mst bland stadens fattigare befolkning.

Under mina tre Är pÄ Konstfack har jag arbetat fram en vÀrld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete lÄter jag mönstren röra sig bortom skolans vÀggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta pÄ hur reklamen idag tar plats i staden, pÄ gator, vÀggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete bestÄr av tvÄ delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders vÀrde och roll i bÄde konstnÀrliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har ocksÄ studerat hur reklamen tar plats i vÄrt offentliga rum. I mitt praktiska konstnÀrliga arbete har jag anvÀnt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvÀgagÄngssÀtt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnÀrliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gÄ tillvÀga. .

Ungdomar Àr idag frekventa anvÀndare av internet. I och med den höga anvÀndningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att fÄ en förstÄelse för förÀldrars förestÀllning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att förÀldrar ser risker sÄ som att deras ungdomar möter obehagliga nÀtkontakter, pornografi samt risker gÀllande tidslÀngden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering förÀldrar anvÀnder gÀllande ungdomar och internet visar pÄ att förÀldrar anvÀnder olika typer av strategier. Dessa Àr exempelvis samtal om anvÀndande, att anvÀnda tillsammans och vara nÀrvarande under anvÀndandet, regler i hur mycket tid online ungdomen fÄr spendera, regler i vad ungdomen fÄr göra online, övervakat anvÀndande via sÀkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter anvÀndning.De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr Vilka risker ser förÀldrarna gÀllande ungdomar och internet? samt Hur resonerar förÀldrarna om riskhantering gÀllande ungdomar, internet och risker? Detta görs via Ätta intervjuer med tio förÀldrar till ungdomar mellan tolv och sexton Är.

Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla Äldersgrupper i samhÀllet, och att den största ökningen Äterfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt pÄ barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohÀlsa. Det kan dÀrför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen.24h samhÀllet Àr hÀr för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förÀndringar av sociala mönster. Den förÀndringen verkar i större utstrÀckning pÄverka barn och ungdomar Àn de Àldre.Syftet med studien Àr att kartlÀgga förekomsten av sömnbesvÀr hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utstrÀckning vÄrden uppmÀrksammar problemet.En av författaren genomförd enkÀtundersökning pekar pÄ att sömnproblemen Àr vÀl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara tvÄ av ungdomarna inte upplever nÄgra sömnproblem alls.En jÀmförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder pÄ att sömnstörningar sÀllan bedöms som sÄ allvarliga att de krÀver ÄtgÀrder.Författaren drar slutsatsen att det vÀxande problemet med sömnstörningar inte uppmÀrksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vÄrd i den utstrÀckning som Àr nödvÀndigt.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och anvÀnder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vÄr vÀrld. MÄlet med denna forskningsöversikt Àr dÀrför att med hjÀlp av forskningsstudier frÄn 2003 och framÄt, söka fÄ en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som anvÀnts för att besvara dessa frÄgor Àr en forskningsöversikt som bygger pÄ elva forskningsartiklar i Àmnet. Studien berör i huvudsak tre olika lÀnder i var sina vÀrldsdelar. Den teori som anvÀnds i analysen av studien Àr ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar sÄvÀl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att sÄvÀl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett Àr likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa lÀnder.

Genom att undersöka hur ungdomar mÄr i dagens samhÀlle kan bÄde negativa och positiva faktorer upptÀckas. De negativa kan förebyggas och förÀndras, de positiva bibehÄllas och förbÀttras. Ungdomarna Àr de som ska ta över samhÀllet efter nuvarande generation. För att frÀmja ett vÀlmÄende samhÀlle i framtiden bör vÀlmÄende ungdomar frÀmjas idag. Syftet med studien var att göra en jÀmförelse mellan hur det var att vara ung i PiteÄ Är 1993 och Är 2006.

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-Äriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering pÄ det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestÄende av kvinnor, tre fokusgrupper bestÄende av mÀn har resonerat kring frÄgor som berör fyra teman: medialisering, integritet, sjÀlvbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frÄgor kring varför ungdomar publicerar bilder pÄ Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De ÄterberÀttar hÀndelser ur verkliga livet pÄ Facebook med hjÀlp av bilder. Studiens ungdomar anvÀnder sig Àven av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.