Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie dÀr författarna sökte vetenskapliga artiklar pÄ Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av förÀldrar och en speciell vÀn visade ha stor betydelse för ungdomarnas vÀlmÄende. Ungdomarna beskrev ocksÄ att det kÀndes bra att prata med andra ungdomar i samma situation.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

FrÀmjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar Àr ett viktigt folkhÀlsomÄl i Sverige och de offentliga miljöer dÀr ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjÀlpa ungdomar att Àta nyttigare Àr det ocksÄ av betydelse att hÀnsyn tas till ungdomars egna Äsikter gÀllande vad som pÄverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgÄrd resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förÀndring av detta. MÄlet var att med utgÄngspunkt frÄn resultatet frÄn fokusgruppsintervjuer ge förslag pÄ förÀndringar i kaféet för att frÀmja hÀlsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 Är i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning Àr viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hÀlsosamma livsmedelsval. I en förÀndring av kaféet Àr det dÀrför viktigt att man har ett brett, billigt och mÀttande utbud innehÄllande bÄde nyttiga och onyttiga livsmedel.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingÄr att möta ungdomar med synskada utifrÄn behov ochförutsÀttningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hÀlsa, vÀlbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemÀstrande utifrÄn sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga upplevelser av hÀlsa och vÀlbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundÀrt syfte med studien Àr attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehÄllsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehÄllsanalys utifrÄn SAUK -modellens bÀrande delar.ResultatAtt ha hÀlsa Àr att vara i balans och att ha livsmÄl. I strÀvan mot sina livsmÄl, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna anvÀnder de för att möta upp de yttre miljöomstÀndigheter,som stÀndigt gör sig pÄminda.DiskussionBloggförfattarna anvÀnder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehÄlla balanseller att uppnÄ balans.

Överallt i samhĂ€llet finns en mĂ€ngd olika fysiska barriĂ€rer som fungerar som grĂ€nser och hinder. BarriĂ€rerna kan pĂ„verka rörelsemönstren hos stadens invĂ„nare och de kan pĂ„verka utvecklingen av staden. Begreppet barriĂ€r har en nĂ„got negativ klang men det Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ att barriĂ€rer kan vara sĂ„ mycket mer Ă€n hinder. MĂ„nga av de naturliga barriĂ€rerna, som vattendrag och berg, Ă€r viktiga för stads- och landskapsbilden. Andra barriĂ€rer, som till exempel vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar, har haft en stor betydelse för stĂ€ders utveckling, de Ă€r ocksĂ„ en förutsĂ€ttning för att dagens samhĂ€llen ska överleva. MĂ„let med examensarbetet, BarriĂ€rer i Karlstad ? en översiktlig analys, har varit att ta fram en översiktlig analys av de största fysiska barriĂ€rerna i Karlstad.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .

Studien anvÀnder ett explicit test och jÀmför ungdomar (14-16 Är) och vuxna gÀllande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivÄ. Dessa faktorer förvÀntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begÄr fler brott per capita Àn vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs frÄn fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr och visade pÄ flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen dÀr vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strÀngare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivÄ. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat pÄ en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvÀllspress. Problematiseringen av uppsatsÀmnet var den verklighet som konstrueras, i det hÀr fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstÄ bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. TvÄ statligt utgivna rapporter valdes ut, dÀrefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde Àmnena ungdom och de utvalda rapporterna.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.