Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen pÄ högstadiet upplever att ungdomar pÄ högstadiet upplever ohÀlsa. Om detta var fallet sÄ ville jag ta reda pÄ hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror pÄ i sÄ fall? Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökning i studien dÄ jag ville gÄ till djupet med frÄgorna och för att kunna stÀlla följd frÄgor vid intervjutillfÀllena. Intervjuerna genomfördes med personal pÄ fyra högstadieskolor dÄ jag ville ta reda pÄ hur personalen uppfattar ungdomarnas ohÀlsa dÄ de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag stÀlls inför en massa nya intryck och val som de mÄste ta stÀllning till. PÄ skolan har de krav pÄ sig att prestera bra för att fÄ bra betyg för att sen kunna vÀlja den skolan de vill gÄ nÀr de har kommit pÄ vad de vill bli i livet.

Exekutiva funktioner Ă€r nödvĂ€ndiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sĂ€mre i uppgifter som mĂ€ter sĂ„dana förmĂ„gor, jĂ€mfört med fullgĂ„ngna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r hos för tidigt födda (n=83) och fullgĂ„ngna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5Âœ Ă„r, medan förĂ€ldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5Âœ Ă„r förklarade mer hos de fullgĂ„ngna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid bĂ„de 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r och blev i vissa fall förstĂ€rkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sĂ„rbarhet över tid.

Varför vÀljer ungdomar att dricka alkohol och att anvÀnda droger? Det Àr inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvkÀnsla och sensationssökande, via attityder, Àr orsaker till att ungdomar i övre tonÄren (18-20 Är) konsumerar alkohol och anvÀnder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses ocksÄ som möjliga faktorer för pÄverkan pÄ bÄde konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgÄngsklasser frÄn olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mÀtinstrument anvÀndes till stor del standardiserade frÄgor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens Ärligen anvÀnda frÄgeformulÀr, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frÄgor för att mÀta sjÀlvkÀnsla och tillvaro.

Syftet med den hÀr studien Àr att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars InternetanvÀndning och deras Äsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig pÄ Internet, undersöka vilken typ av InternetanvÀndare som Àr mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsÀttas för aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 139 gymnasieelever frÄn en medelstor stad i Hallands lÀn fick svara pÄ frÄgor om deras Internetvanor och deras Äsikter kring beteenden pÄ Internet. DÀrefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas InternetanvÀndning och deras Äsikter om beteenden pÄ Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet och hur ungdomar anvÀnder Internet. Studien visar Àven ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de anvÀnder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig sjÀlva generellt som bÀttre upptrÀdande Àn andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller sÀrskilt vÀlbemötande..

Sexualitet och reproduktion utgör tvÄ centrala delar i mÀnniskors liv och Àr integrerade i vÄr personlighet. Det Àr dÀrför viktigt att frÄn tidig Älder skapa en god grund för sexuell hÀlsa och vÀlbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthÄllande av en hÀlsosam livsstil. Skolan utgör dÀrför en viktig arena för hÀlsofrÀmjande och preventivt arbete dÄ de flesta ungdomar kan nÄs dÀr. I Kina infördes en obligatorisk nioÄrig skolgÄng för Kinas samtliga ungdomar Är 1986 och Är 2002 infördes Àven obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 Är) i Kina samt behov av förÀndringar och pÄgÄende utvecklingstendenser.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhÀlsa nÀr det gÀler kön och Älder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus pÄ kön och Älder. Undersökningen genomfördes med enkÀt som datainsamlingsinstrument. EnkÀterna lÀmnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av tvÄ klasser Är 7 och tvÄ klasser Är 9 pÄ varje skola.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Uppsatsen Àr en studie som avgrÀnsats frÄn nÀr den första bilen i PiteÄ dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott pÄ 1950-talet. Syftet Àr att studera mötet mellan mÀnniska och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt sÀtta den norrbottniska staden PiteÄ i centrum för studien. FrÄgorna som stÀllts och besvarats i förhÄllande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur mÀnniskorna reagerade pÄ de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svÄrigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att frÀmja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med VÀg- och Vatteningenjörerna för att fÄ bÀttre vÀgar i Sverige.

För att förstÄ den fysiska planeringen krÀvs förstÄelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen bestÄr av mÄnga olika delar, byggnader, vÀgar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krÀvs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstÄ hur nya strukturer ska utformas efter som de Àr sammanlÀnkade och pÄverkar varandra. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att identifiera begrepp för att bÀttre förstÄ dessa strukturer. En viktig insikt Àr den om att urbanisering Àr en komplex process och uppsatsen grundar sig pÄ en indelning av Nils Lewan i tre olika synsÀtt pÄ hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka om det nya personlighetsformulÀret Pers Q fungerar pÄ ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna Ärskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt sjÀlvuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien Àr ett led i utprövningen av Pers Q som mÀter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna bestÄr av 138 killar och 233 tjejer frÄn gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmÄga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), StresstÄlighet (,76) samt SjÀlvförtroende (,72).

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av pÄföljden ungdomstjÀnst. UngdomstjÀnsti dess nuvarande utformning trÀdde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till frÀmst tillungdomar mellan 15 och 18 Är, om sÀrskilda skÀl föreligger kan ungdomar upp till 21 Ärdömas till ungdomstjÀnst. PÄföljden bestÄr av tvÄ delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benÀmns ? annan sÀrskilt anordnad verksamhet? vilkenbestÄr av samtal och/eller studiebesök.DÄ lagen Àr en ganska ny företeelse valde vi att undersöka sÄvÀl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men Àven hur vÀl ungdomarnas upplevelse överensstÀmmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stÀmmer in pÄ de tre straffrÀttsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som Àr gÀllande i lagstiftningen.Vi har valt att ha sÄvÀl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkÀt har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjÀnst i Göteborg.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr ett vÀlkÀnt problem hos ungdomar. Studien jÀmför förÀldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig sjÀlva och sina förÀldrars reaktioner. Befintliga data frÄn ett forskningsprojekt anvÀnds dÀr undersökningsdeltagarna var ungdomar, frÄn skolÄr sju till första Äret pÄ gymnasiet. Resultaten visade att förÀldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt frÄn andra förÀldrar bÄde nÀr det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende dÀr ungdomarna med ADHD-problematiken hade svÄrigheter.