LuleÄ stadskÀrna brann ner till grunden den 11 juni 1887. Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes nÀr staden skulle byggas upp pÄ nytt. För att sÀtta processen i ett sammanhang har jag ocksÄ gjort en jÀmförelse med Sundsvall och UmeÄ som bÄda brann ner Är 1888. Under Ären som följde efter branden pÄbörjades och avslutades mÀngder med olika byggprojekt i LuleÄ. BefolkningsmÀngden ökade, bÄde till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefÀr en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgÄngs-punkt i ungdomarnas familj och nÀtverk. Resultatet var övervÀgande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hÀlsosamt liv Àn vid perioden för insatsen. .

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Förslag pÄ hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invÄnare. Form och program Àr utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn pÄ staden dÀr inte bara gatuplan Àr offentligt och takplan Àr privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg pÄ plan 2. GA Àr en offentlig plats likt en galleria 2.0..

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan anvÀndas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrÄn teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag anvÀnder mig ocksÄ utav teori kring entreprenörsstaden dÄ jag menar att den tillvÀxtkultur som entreprenörsstaden prÀglas av ger viktiga ledtrÄdar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumÀrkesarbete. Mitt empiriska material bestÄr av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar pÄ hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i sÄ fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella vÀrden inkorporeras i varumÀrket Malmö.

Vissa ungdomar utmÀrks av att de utsÀtter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmÀrks av att de utsÀtts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmÀrks av att de bÄde utsÀtter andra för hostilitet och utsÀtts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur samhÀllsplanering kan pÄverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen VÀstra Hamnen i Malmö.Malmö Àr en stad som har haft mÄnga sociala och ekonomiska svÄrigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet.I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i omrÄdet VÀstra hamnen, har pÄverkat ungdomar i Malmö. Bo01 Àr ett omrÄde som ligger i VÀstra Hamnen. OmrÄdet försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmÀrksammades och blev ett internationellt exempel pÄ hÄllbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsomrÄdet i stadsdelen VÀstra Hamnen.

Andelen ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhĂ€lle trots att barnmorskor arbetar hĂ€lsofrĂ€mjande med ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med ungdomar och STI. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande med ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. I vĂ„rt resultat framkom ett tema med tillhörande tvĂ„ kategorier.

Polisen trÀffar pÄ mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i GÀvle och BorlÀnge arbetar med ungdomar. Vi har Àven tittat pÄ genom enkÀter vad ungdomar i tvÄ niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i Àmnet berörs. VÄr tanke med detta arbete var att försöka komma fram till nÄgra bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Centrala SkellefteÄ har en rutnÀtskaraktÀr och i stadens periferi Äterfinns en trÀdstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, TrÀdgÄrdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriÀr. För att kunna minska denna barriÀr mÄste vi vara medvetna om att TrÀdgÄrdsgatan Àr ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, dÀr redovisas hur TrÀdgÄrdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara pÄ TrÀdgÄrdsgatan som ett stadsrum, utan Àven som stadsrum kopplad till staden som helhet.

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt Àmne under en lÀngre period. Nattvandrarnas ambition Àr att genom att synliggöra sig sjÀlva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssÀtt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma frÄn deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fÀltarbete under valborgsmÀssoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssÀtt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med bÄde tonÄrsförÀldrar och tonÄringar för att kunna lyfta fram den rÄdande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

NÄgonting hÀnder i Stockholm, nÄgonting strÀvar uppÄt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknÀt har bytt riktning. Det Àr inte lÀngre de horisontella spÄren som strÀcker sig ut frÄn stadskÀrnan som visar vÀgen för expanderingen. Det Àr en ny lÀngtan efter vertikala riktningar dÀr staden förtÀtas pÄ höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och vÀxte upp i hÄller sakta pÄ att förÀndras, detta Àr nÄgot jag Àr sÀker pÄ.