Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Kristianstads stadspark Tivoliparken är centralt belägen och har en underbar karaktär och är en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhämtning från den stressiga staden. Tivoliparken är en tillgänglig park, med direkt anknytning till biosfärsområdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergång mellan stad och natur. Med sina anor från 1800-talet tjänar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagsläget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som är utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen.

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befäst sedan medeltiden och vittnar om förutsättningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet på 1600-talet som en del i ett omfattande befästningsverk. Från att då varit belägen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmärke, omgärdat av tung infrastruktur. Anläggningen är kulturminnesmärkt och innehar ett högt bevarandevärde. Min uppfattning är dock att den hyser potential bortom det.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

Ett allt vanligare uppdrag inom hydraulisk modellering är att undersöka hur nya bostads- och handelsområden påverkar statusen för äldre befintliga ledningsnät. I nya områden anläggs nästan uteslutande separatsystem och eftersom nya områden oftast uppförs utanför den befintliga bebyggelsen måste spillvattnet från dessa områden transporteras genom det befintliga avloppsnätet, vilket kan vara helt eller delvis kombinerat.I stadsdelen Hjorthagen i Stockholm planeras 5000 nya lägenheter att byggas och spillvattenflödet från dessa skall anslutas uppströms det befintliga kombinerade ledningsnätet i området. Examensarbetet har gått ut på att undersöka hur det kombinerade ledningssystemet påverkas av den tillkommande spillvattenbelastningen. Syftet var att undersöka hur den dimensionerande spillvattenavrinningen påverkar de åtgärder och kostnader som behövs för att få det utökade ledningsnätet att fungera, samt att utreda behovet av ytterligare anpassningar av ledningsnätet inför framtida klimatförändringar.Vid beräkning av bräddvolymer simuleras vanligen spillvattenavrinningen från medeldygnsförbrukning av vatten. I studien har det även ingått att undersöka om detta sätt ger lägre bräddvolymer jämfört med att variera vattenförbrukningen med ett veckomönster.Med modelleringsprogrammet MIKE Urban undersöktes tre fall av dimensionerande spillvattenflöde från det tillkommande området i Hjorthagen.

SyfteEn utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. MetodJag genomförde en så kallad ostrukturerad enkätstudie, d.v.s.

Täby galoppfällt kommer att genomgå en förvandling som innebär att ca 4000 nya bostäder kommer att tillföras under en 15 års period. Täby kom-mun tillsammans med byggherrarna JM/Skanska och Viggbyholms fastig-hets AB driver projektet med målet om en sammanhållen, hållbar park i stad. I snitt flyttar svensken 11 gånger under sin livstid. Detta innebär att de som flyttar in i startskedet av utbyggnaden med stor sannolikhet kommer att hinna flytta ut innan hela stadsdelen är färdigt utbyggd. Att stadsdelens ut-byggnad sker på ett sådant sätt att målen om en hållbar och sammanhållen stad inte bara uppfylls i och med projektets färdigställande ut även bäddas in som en röd tråd under hela byggtiden är alltså mycket viktig.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Klimatforskare menar att vi står inför en klimatförändring med fler kraftiga regn och fler översvämningar. Hur omhändertar vi dagvatten på ett hållbart sätt, hur påverkar den fluktuerande vattennivån våra växter och framförallt vilka växter klarar av att överleva med en varierad tillgång på vatten? Detta är ett kandidatarbete som har en omfattning på 15 högskolepoäng. Arbetet behandlar problematiken ur växtsynpunkt med fluktuerande vattennivåer. Tyngdpunkten är att hitta lämpligt växtmaterial som fungerar för öppna dagvattensystem.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.