Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal Stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns likheter och skillnader angående kraven som ställs på en arbetssökande klient för att den skall ha rätt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs Stadsdelar. Frågeställningarna handlar om vilka krav som ställs och vilka likheter och skillnader angående kraven som finns Stadsdelarna emellan. Frågeställningarna handlar även om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader Stadsdelarna emellan. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs Stadsdelar.

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ?ett särskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika Stadsdelar.

This essay aims to higlight the perception of achievement among politicians and directors in one of Malmö´s district. The questions higlight the success factors for goal attainment and how to legitimize goals. The success factors that are important are clarity regarding both the organisation, leadership and communication. To achieve that a pioneering leader who can motivate and establish their employees is needed. It is also important to create realistic goals to achieve legitimated goals..

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika Stadsdelar i Göteborg.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhållanden? som framför allt präglar de nord-östra Stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika Stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för Stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad.

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna Stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa Stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag Stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på Stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö.Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör.

För att minska avfallsmängderna och öka källsorteringen har flera länder samt kommuner i Sverige valt att övergå från volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under åren 2010-2013. Tidigare utvärderingar i Sverige hävdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tänkas påverka avfallsmängden. På grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs Stadsdelar kan vi använda oss av paneldata och en ekonometrisk regression där vi använder fixed effects.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl Stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade Stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna.

Både officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vår studie visat sig stämma överens då olika empirikällor talar för en hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad hos de unga (16-24 år) i Göteborgs kommuns Stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det är också dessa Stadsdelar vi har undersökt då vi har utfört kvalitativa intervjuer med både arbetsförmedlare som är verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vår studie är att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framställningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrån deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gällande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga på arbetsmarknaden och i samhället. Vi har utgått från ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhållningssätt i utförandet av vår diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebär att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl Stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade Stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Arbetet försöker belysa och förstå hur några lärare i årskurs 4-6 i Malmö ser på frågor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur lärarna anser att HBT-frågor hanteras bäst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har på kollegor och föräldrar som är HBT samt grundsynen i HBT-frågor. Undersökningen genomfördes med enkäter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns Stadsdelar. Resultatet visar på att den allmänna synen bland lärarna är att heterosexualitet är viktigare att undervisa i än homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen på HBT-personer är accepterande, men hamnar lätt i skymundan bakom heterosexuella normer..

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende på yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i två socioekonomiskt skilda Stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa Stadsdelar kan ha för inverkan på dessa barns tankar. Frågeställningar:? Vad har barn från två olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan på barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja några skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört vår studie i två Stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i två förskoleklasser på två olika skolor.