Syfte: Syftet är att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i Stadsdelsnämnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en Stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Projektet handlar om social och ekonomisk hållbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hållbar Stadsdel? Syftet är att ta bort den barriär som finns mellan Stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv på Söder. Genom att skapa en målpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas..

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny Stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar Stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade Stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad.

How can former military area I5 in Östersund, Sweden, evolve into Stadsdel Norr ("The Northern Quarter") ? an attractive part of the town center? In a theoretical part of the essay the significants of well functioning towns and streets are investigated. The history of Östersund and I5 is shortly reviewed. Present recommendations concerning city design are presented along with guidelines from Vägverket (National Road Administration) for urban streets. The conclusion reached is that a fundamental structure of streets and roads, public and private spaces, is crucial for the possible future development of an area.

Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med Djurgården. En ny Stadsdel i Linköping, en Stadsdel som ligger i linje med kommunens planer på utvidgning och strävan mot hållbarhet. Stadsdelen Djurgården är en satsning i hållbart samhällsbyggande och är tänkt att sätta Linköping på kartan. Djurgården är ett område 2,5 km från centrala Linköping och byggs på ett tidigare obebyggt område. Tanken är att området i framtiden ska bebos av 6-8000 invånare.

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en Stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en Stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern Stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna ?cisternstad? kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads Stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern Stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta Stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Bakgrund och problem: Skolmåltidsverksamheten i Sveriges kommuner är i behovav förbättring. I Torslanda Stadsdel, i Göteborg, har ett förändringsarbete avskolmåltiderna genomförts med ett lyckat resultat. Det ordnades i form av ett projektsom kallades Torslanda Matprojekt. Författaren anser att det är viktigt att spridakunskapen om hur ett lyckat förändringsarbete kan genomföras.Det kan eventuellt ha skett ett organisatoriskt lärande under projektets gång. Ettförändringsarbete medför ofta ett visst motstånd, och det krävs resurser för attförändra en måltidsverksamhet.Syften: Författaren avser att beskriva hur ett eventuellt organisatoriskt lärande hargenomförts utifrån Senges idéer, vilket motstånd som har förekommit och hur och närde övervanns, samt förklara hur de ekonomiska resurserna har blivit hanterade.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på projektets två första faser.