Att bygga hus är en lång och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det är ett av de största projekten som görs i livet, därför är det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det är många aktörer under byggprocessen där de viktigaste är arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport är att göra en undersökning hur väl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. Målsättningen är att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstår och om det finns möjlighet att begränsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill få fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall är unikt så lämpar sig därför inte en kvantitativ metod för att få svar på vår undersökningsfråga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lägger pengar på själva huset än en väl utformad planering.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

Jönköpings kommun har utformat en utbyggnadsstrategi för hur man ska nå en befolkning av 150 000 i seklets mitt. Utbyggnadsstrategin är utformat så att målet skall nå med hjälp av en hållbar utveckling.Kommunen beslutade att lägga ner skolan på området Kungsängen och omvandla det till ett bostadsområde. Projektet är i planeringsfas och några förslag på utformningen har ännu inte utförts av några byggherrar.Rapporten inriktar sig på att fastställa ett rimligt värde på bebyggelsetätheten i området kv. Kungsängen. För att kunna nå rimliga värden på områdets exploateringsgrad har en variation av analyser och beräkningar utförts.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Det här arbetet har gjorts på uppdrag av Anders Bylund vid avdelningen för Strategisk planering vid Stadsbyggnadskontoret i Luleå. Syftet med arbetet var att göra ett underlag till marknadsföring för ett hållbart resande med buss och cykel i Luleå. Arbetet grundade sig på en jämförelse mellan bussen, cykelns och bilens restid i Luleå tätort samt vilket alternativ som var bäst ekonomiskt. En viktig aspekt av jämförelsen var ett resandet skulle ske från dörr till dörr.Anledningen till att detta blev mitt examensarbete var att jag fått i uppgift under min praktik att göra en liknande jämförelse. Det saknades ett arbete som kunde ligga till grund för marknadsföring av mer miljövänligt resande i Luleå.Arbetet med jämförelsen skedde med hjälp av karttjänster via internet samt eget fältarbete.För att begränsa, strukturera och organisera arbetet har jag haft en dialog med Anders Bylund Luleå kommun, angående de faktiska förutsättningarna.Slutsatsen blev att både cykel och buss, för vissa sträckor, är konkurrenskraftiga ur ett restidskvotsperspektiv.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.