Den täta staden tycks vara ett vedertaget Stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan mätas för att beskriva form.

Det finns ett Stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Det finns ett Stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Det här examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belägna i staden, påverkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara på frågorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i städerna? Vad får köpcentrumsetableringar centralt i städerna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, där kommunen tillsammans med företaget Steen & Strøm just nu planerar för en omvälvande förnyelse av stadskärnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien är kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hända när Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa utvecklingsområden. Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och svårhanterliga problem.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats.

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.