Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet.

Syftet med denna studie är att söka svar på i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt inom socialtjänstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte användes utvalda variabler för att ta reda på om det finns eventuella omständigheter som kan ha påverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Barnets ställning inom socialtjänsten är stärkt på ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjänstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rättigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjänsten fastställer om barnets möjlighet till att uttrycka sin åsikt i ärenden som rör dess person.  Studien är en kvantitativ aktstudie och empirin består av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna är genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad.

Hälsoinspiratörer används som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hälsofrämjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att på ett främjande sätt hålla medarbetarna friska för att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte är att undersöka hur hälsoinspiratörerna uppfattar sina förutsättningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hälsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgår från hur socialt stöd från både chef och kollegor påverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hälsofrämjande ledarskap som en form av stöd för hälsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgänglighet och legitimitet kan ge påverkan på individers uppdrag.Studien är kvalitativ där intervjuteknik har valts som metod. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer där aktiva hälsoinspiratörer från en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har ställts mot min teoretiska referensram för att få en djupare förståelse kring resultatet.Resultatet från studien visade att vare sig det gäller chefens eller kollegors stöd så har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hälsoinspiratörernas uppfattningar.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadsträdgårdsmästare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadsträdgårdsmästares arbete. Det handlar såväl om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien är att studera stadsträdgårdsmästarens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det är möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingår att studera om kommunerna är klara över vad de själva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de är tydliga i sitt uppdrag till stads-trädgårdsmästaren samt att studera hur stadsträdgårdsmästarna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod är djupintervjuer med tre stadsträdgårdsmästare i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frågorna i Askersund, där man inte har en utpekad funktion motsvarande stadsträdgårdsmästare.

Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområdenska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idaginte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust avnaturmark och dess värden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod föratt värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusiveersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersökerockså om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompenseranaturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar påbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del avkompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

Syftet med den här studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige från medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-åriga historia och om den stämmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnå syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framväxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehållandes kartor från olika perioder för att få en överblick på hur stadens stadsplan har förändrats genom historien.Studien har även undersökt varför städer uppstår där de uppstår och vilka faktorer som ligger bakom detta. Framträdande är att en lokalitets kommunikationsmöjligheter är avgörande för om en stad skall bildas där och denna stads framtida utveckling, men även andra faktorer påverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar även in i detta då Eksjö bildades där två större vägar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar på att stadsplanernas utveckling i Sverige stämmer överens med den utveckling som skett i Europa.

I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.

Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges.

Projektledare är numera en vanlig titel och projekt används som arbetsform inom en rad olika verksamhetsområden. Det finns också generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte är kopplade till något specifikt verksamhetsområde eller typ av projekt, utan är av generell karaktär. Med utgångspunkt i detta vill denna undersökning titta närmre på hur generell projektledarrollen egentligen är. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsområde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsområde?Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer är naturligt då företag och organisationer använder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet.

De ökande problemen med klimatförändringar gör att det sätts allt större press på transportsektorn att minska sina utsläpp. Kollektivtrafiken väntas ha en betydande roll vad gäller denna sektors minskade miljöpåverkan och samhällets strävan mot en hållbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgänglighet till samhällets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av målen i stadens strategier för en hållbar utveckling är att vända denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgänglighet och turtäthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 Stadsdelsnämnder (SDN). Frågeställningarna vi utgår ifrån är således att ta reda på för hur stor andel av invånarna kollektivtrafiken är tillgänglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtätheten skiljer sig för invånare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har även valt ut tre SDN för närmre analys, dessa är Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom ämnet som nämns i denna uppsats visar på att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ändå viktig, påverkan på en stads segregation, och en stor påverkan på miljön.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2007 och utgör examensarbete på magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den är båda verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet är att beskriva hur 1:a linjeschefer i äldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gått till.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.