Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens stćndorter - Sida 10 av 49
HÄllbar utveckling : integrerade nyckeltal för hÄllbarhetsredovisning : utfört pÄ uppdrag av Schenker AB
Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..
Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor ? Att positionera en stad
Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.
Hur tillgodoser olika stÀders hemsidor företagens informationsbehov vid nyetableringar?
I en ny tidsanda med fler öppna grÀnser mellan olika geografiska handelsomrÄden har rörelsefriheten för mÀniskor och företag ökat. StÀdernas folkmÀngd har vuxit med mÀnniskors förflyttning frÄn glesbygd till stad. StÀdernas resurser har samtidigt fÄtt ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar stÀderna om företag som söker nya platser att etablera sig pÄ. För att ha framgÄng mÄste stÀderna marknadsföra sig vÀl och tillgodose företagens behov av nyttig information.
Dragare, tÀckningsgrader och önskelÄdor : systematisering och rÄd för grönplanearbete
We came in contact with the project "Grönplan Danderyd" that aims to create a
green structure plan for a municipality of Stockholm called Danderyds kommun. Our
thesis is a part of this project and makes it's contribution through the gathering and
systematization of the knowledge of the functions of an urban green structure. It also
makes a contribution through suggesting how this knowledge can be applied during
the construction of an urban green structure plan.
We found that "Stadens parker och natur", published by the Swedish National board
of Housing, Building and Planning, was a recurrent source of information in the
green structure plans that we studied. We saw a need of complementary additions
and updates to the rather old report and found literature that adds the developments
of the last decade.
First of all we have chosen to make themes based on the functions of a green
structure that were presented by 'Stadens parker och natur'. The themes we suggest
that a greenplanning document manage are: Recreation, Pedagogies and Heath,
Biological Diversity, Green structure in the History of Building Cities, Cultural
Identity, the Health of the City, Biological Technology in the Municipality and Use
and the Users.
We found good examples of how to handle these themes in documents that handle
greenstructure planning from the municipalities of Göteborg, StrÀngnÀs, Eskilstuna,
Malmö, Lund, VÀsterÄs and Uppsala.
En grundlÀggande modell för att beskriva stadens ljudbild med utgÄngspunkt i dess rytm
The purpose of this essay is to state a fundamental model which can describe the sounds of the city, emphasizing on its rhythm. The essay is based on a theoretical study that deals with essential elements to describe a soundscape. The theories presented are founded on R. Murray Schafer's theses about soundscapes, Bert De Coensels theses about rhythmical sound patterns and Ambjörn Hugardts view on rhythm. The model that is presented stresses the importance of a multidisciplinary perspective when one attempts to understand and describe a soundscape.
Konsumtion i den tredje Äldern
In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others.
Stockholm i fotgÀngarens öga : En studie av huvudstadens orienterbarhet
Denna studie utforskar fotgÀngares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förvÀntas fÄ en allt större betydelse i samband med att gÄngtrafiken fÄr en viktigare roll i stÀders transportsystem. Samtidigt vistas allt fler mÀnniskor i omgivningar de Àr sÀmre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie Àr dÀrför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invÄnare, att kartlÀgga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbÀttras.Studien inleds med en genomgÄng av teorier och resonemang gÀllande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras hÀr som en egenskap som beskriver svÄrighetsgraden att bestÀmma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.
Opera i Stockholm, à rstafÀltet
Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ Ă
rstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med Ă
rstafÀltets grönomrÄden och blir en knutpunkt som ocksÄ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgÄngspunkt Àr att berÀtta bÄde de operaanstÀlldas och publikens berÀttelse. Detta görs i projektets tvÄ huvudsakliga sektioner..
Blandstaden i Eslöv - Möjligheter och hinder med funktionsintegrering
Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av
översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som
förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till
merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I
kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut
bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark.
Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera
stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska
miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och
stadsutglesning. En blandning av funktioner innebÀr konflikter.
Urban omvandling : ett levande och integrerat Lövholmen
Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriomrÄden som tidigare lÄg i stadens perifera omrÄden har fÄtt en alltmer central plats. FrÄn att ha fungerat som industristÀder dÀr denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden hÄller samhÀllet nu pÄ att övergÄ frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle dÀr arbetet förflyttats frÄn förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar ocksÄ behovet av centralt belÀgna industriomrÄden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrÄnvÀnda dÀr de inte sÀllan bildat en barriÀr mot sin omgivning. Samtidigt Àr det idag för oss mÀnniskor inte lika sjÀlvklart som tidigare genom historien att anvÀnda stadens offentliga rum och det pÄgÄr mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstÄr Àr hur dessa industriomrÄden kan omvandlas frÄn centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrÄnvÀnda industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som Àr vÀl integrerade med sin omgivning.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park Àr provokativ pga ett starkt intrÄng i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de Àr ocksÄ publika platser: platser för motion, lek, idrott, förestÀllningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mÄl Àr att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehÄll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum pÄ taken och ett flexibelt privat rum under det..
Inre HamnomrÄdet i Uddevalla
Kommunen har som mÄl i samhÀllsbyggandet att förnya och förtÀta det bebyggda
stadsomrÄdet. De vill fortsÀtta med stadsbyggandet bland annat lÀngs med BÀveÄn
till Inre HamnomrÄdet.
Kommunen vill Àven ha en blandad bebyggelse med bostÀder, verksamheter och
service. Att förnya och förtÀta i befintliga omrÄden, i det hÀr fallet Inre
hamnomrÄdet, leder dÀrför till korta avstÄnd för de boende till arbete och
service.
I och med en utbyggnad av Inre HamnomrÄdet kommer centrum att utökas mot
sydvÀst och dÀrmed fÄ större vattenkontakt.
En förnyelse skall stÀrka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet.
Inre HamnomrÄdet utgör med andra ord ett högintressant omrÄde med ett centralt
lÀge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt
boende.
Evenemang för en ökad attraktionskraft : En studie om Malmö stad, Eurovision Song Contest 2013 & Handbolls-VM 2011
Syftet med studien Àr att undersöka hur Malmö stad anvÀnder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frÄgestÀllningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö TuristbyrÄ, Tourism in SkÄne och Event in SkÄne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades pÄ ett icke-sannolikhetsurval gÀllande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frÄgor och varit semistrukturerade. IntervjufrÄgorna har utformats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och har anpassats efter respektive respondent.
UmeÄ-Kulturhuvudstad 2014 : Vad bör UmeÄ göra för att lyckas?
Den 8 september 2009 blev det klart att UmeÄ blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som pÄbörjades redan 2005 dÄ kommunfullmÀktige i UmeÄ fattade beslutet att ansöka om titeln dÄ detta var ett sÀtt att skapa marknadsföring för UmeÄ och lyfta dess kulturimage. PÄ detta sÀtt skulle UmeÄ nÄ en ökad ekonomisk tillvÀxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsÄr kan ge möjligheter för UmeÄ att synas pÄ den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsÀtter dock att detta evenemang fÄr ett positivt och lÄngsiktigt resultat.
En gÄng gruvstad - alltid gruvstad? : Kirunas nÀringsliv under förÀndring - men hur och mot vad?
I Kiruna pÄgÄr i detta nu en enorm stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta Àr att gruvbrytningen som pÄgÄr i Kiirunavaaragruvan, vÀster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte lÀngre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur stadsomvandlingen pÄverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid dÀr det inte lÀngre finns nÄgon gruvverksamhet i staden. NÀringslivsfrÄgor Àr nÄgot som stÄr i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens nÀringsliv.