Titel: Tjänster, gentjänster och e-tjänster ? en studie i tjänstemänsupplevelser inför en stundande förändringFörfattare: Katarina TikkaKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap 15hpUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2008Handledare: Britt BörjessonSidantal: 59 sidor inkl. bilagaSyfte: Syftet med denna uppsats är att genom att förstå de anställdas upplevelser, undersöka hur kontexten kan se ut för förankring av e-tjänster.Material och metod: Genom att intervjua 7 anställda på fackförvaltningarna iGöteborgs stad om deras upplevelser inför en förändring har jag genomfört en studie för att belysa kontexten för förändringskommunikationen. Intervjuernavar semistrukturerade utefter teman. Tre intervjupersoner representeradeStadsbyggnadskontoret och fyra Social resursförvaltning.

Luleå kommuns organisation genomgår sedan år 2010 en omfattande generationsväxling som ställer höga krav på kommunens rekryteringsarbete. Kommunens arbete med att tillgodose den egna organisationens behov av kompetent personal är av ett stort värde för stadens möjligheter att utvecklas och fungera i enlighet med den kommunala visionen Luleå 2050. Syftet med denna studie är därför att skapa en översiktlig bild av Luleå kommuns behov av kompetens. Den ska även beskriva vilken kompetens som kommunens tre största förvaltningar efterfrågar under de kommande fem åren. Därefter ska förslag kunna ges till hur behovet skall kunna tillgodoses.Studien har i huvudsak genomförts med hjälp av intervjuer och djupgående litteraturstudier som sedan kompletterats med och sekundär statistik.Analysen baseras på de tre idealtyper som växer fram under studien.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i Umeå och det råder en oro bland handlare samtidigt som en förväntan sprider sig bland umeåborna. Kommunen hade tidigare planer på att utveckla Klockarbäckens handelsområde men då möjligheten om ett IKEA dök upp ändrades avsikterna. Visionen är idag en nyetablering av ett nytt handelsområde vid stadens södra entré.Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och när de handlar är viktiga aspekter när det gäller konsumentbeteende, vilket är huvudämnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet är en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera är hur lojala konsumenter är mot de butiker och handelsområden de handlar på idag och vad som händer med en konsuments lojalitet vid nyetableringar.Syftet med denna studie har varit att kartlägga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsområden idag och hur denna skulle komma att förändras i och med en externetablering av ett fjärde handelsområde vad gäller ett IKEA-varuhus i Umeå. Vårt syfte kommer även vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra.Vi har genom en omfattande enkätundersökning identifierat hur konsumenter i Umeå uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förändras i och med en nyetablering av ett nytt handelsområde.Våra resultat visar att Umeås konsumenter i stor utsträckning idag är mycket lojala till sina valda handelsområden.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona.

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet både en bredd och ett djup. Många butiker ligger tillgängliga i eller med närhet till stadens centrum. Då det inte direkt finns en lucka i marknaden är det metavärdet och produktmixen som avgör valet av varumärke för konsumenten. Tanken med vår rapport är att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters också till Göteborg. Vi vill därför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som är den bästa lokaliseringen av en butik .

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgår jag från följande frågeställningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som är kärnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhälsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram är inspirerad av fenomenografin och kopplas också samman med teorier kring professioner. Metod: För den här studien har en kvalitativ inriktning valts där halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor har använts. Urvalsgruppen är tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhälsan i samma stad som är specialpedagogernas che-fer.

Inledning: Hälsa är ett ämne som engagerar, inte bara oss utan även vår omgivning. En människa kommer att arbeta ungefär hälften av alla år hon lever, om hon inte drabbas av något oförutsett. Det är alltså en stor del av vår tid som vi kommer att spendera på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hälsa. Vi har fått i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mätbara mål för hälsofrämjande arbete. Syfte: Vårt syfte är att ge förslag på mätbara hälsomål för Stockholms stad.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.

När tågresenären ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen när man reser med tåg är något som inte tas upp i Trafikverkets planering vid järnvägsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, den så kallade Ostkustbanan har det tagits fram två tänkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den nya järnvägen för persontåg gå igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen är att diskutera kring entrépassagen till staden som järnvägen utgör.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona. Som utgångspunkt för arbetet har varit en Realistisk stadsanalys jag gjort tillsammans med Erica Folkesson, Frida Fälth och Frida Petersson.