The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det här arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter.

Med anledning av att det blir allt vanligare att äta måltider utanför hemmet och att regeringen har en vision om att Sverige ska bli ett internationellt matland där fokus inte ligger på näringsperspektivet väcktes intresset att studera föreställningar om hälsosam mat bland kockelever. Det blev också studiens syfte. Genom att kombinera fokusgrupp och observation vid valet av metod framkom en bred förståelse av fenomenet hälsosam mat i en restaurangkontext genom tre teman: branschens normer, hälsoaspekter och kommande yrkesprofession. Branschens normer visade sig styr elevernas tankar kring övriga teman i stor utsträckning. Resultatet visar även att deltagarna tycker att smaken och presentationen av maten är viktigare än att maten är hälsosam.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Sammansättningen och kvalitén på mjölken som produceras är betalningsgrundande och därmed är det viktigt ur en ekonomisk synvinkel att producera mjölk som håller en hög standard. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om samband finns mellan typ av digivning respektive avvänjning och mjölkens sammansättning. Fokus ligger på mjölkfettet samt fettsyrorna. De produktionssystem som tas upp är begränsad digivning och artificiell uppfödning. Begränsad digivning innebär att avkomman får gå med moderdjuret vissa timmar av dygnet fram till en senare avvänjning jämfört med artificiell uppfödning där avkomman skiljs från moderdjuret strax efter förlossningen.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.