Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar.I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet.

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försäljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland påverkas av sin valda produktionsinriktning och försäljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen på djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med såväl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i. Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gå med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas självuppskattande resiliens hade överlag ett högt värde..

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som ställs mot varandra. Exempel på sådana är kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt värdet av bevarande och utveckling av städers biologiska mångfald. Om båda dessa värden finns att ta hänsyn till på en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att väva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man kan förstärka de historiska värdena på en urban plats och samtidigt främja stadens biologiska mångfald på ett samspelande sätt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det är en centralt belägen promenadpark i ett område med höga kulturhistoriska värden.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Den 29 april 1955 beslutade stadsfullmäktige i Lund om rivning av rådhuset vid Stortorget. Beslutet hade föregåtts av en debatt om rivning kontra bevarande som berörde både hög och låg bland stadens invånare. Engagemanget var stort. Jag har i den här uppsatsen försökt att skildra debatten, kulturklimatet vid tiden och orsaken till att rådhuset faktiskt fortfarande står kvar år 2006. Det handlar till stor del om vem som tyckte vad i debatten, och vilken betydelse det fick för slutresultatet..