Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme.

Idag lever vi lite grann på var sitt håll i Sverige. Var generation för sig. Platserna där barn, vuxna och pensionärer umgås är få. Förebilder och närstående är begränsat av kärnfamilj och karriär. Barnen får husera i baracker omgärdade av stängsel, medan föräldrarna arbetar heltid på annat håll. I det här projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler därför att det har med pedagogik, tradition, självkänsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik några av de viktigare pedagogiska verktygen på förskolan.Restaurang för att höja standarden på barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgärdade av barnens värld istället för tvärtom, vilket oftast är fallet. Ambitionen med det här projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen på barnens rum, barnens plats i Staden, och med det, förstärka deras kontakt med omvärlden.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som Stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut.

Textens syfte är att peka på ett antal av de förutsättningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets särart. Fokus ligger på det typiska i centrala Tokyos stadsbild som är en viktig faktor för den allmänna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika småhusområden. Den täta stadsstrukturen har skapat många speciella lösningar även i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt är vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi är också en viktig faktor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till. Detta då det bl.a.

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen inom företags framhävandeav sitt ursprungsland vid internationalisering. Studien syftar till att !nna vilkafaktorer som spelar in när ett företag väljer att framhäva sitt ursprung som deli en marknadsstrategi vid internationalisering.Problem: - Hur ser den övergripande internationaliseringsprocessen ut bland svenskaföretag?- Vilka faktorer spelar in när ett företag utformar sin marknadsstrategi vidinternationalisering?- Hur arbetar svenska företag med att framhävs sitt ursprungsland?Teori: I Litteraturöversikten presenteras internationaliseringsteorier, modell övermakromiljön, marknadsmixen, country of origin och produktanpassning.Studie: Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med nio fallföretag.Resultat: Svenska företag går mot en allt snabbare internationalisering. I utformandetav en marknadsstrategi är den viktigaste variabeln marknadskunskap. Att framhäva ett företags ursprungsland kan vara till fördel beroende på bransch ochmarknad som företaget ska in på.

Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenStaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenStadens funktioner. Därav också Stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning ? även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-Staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder.

Nyckelbegrepp i VARVET är Siktlinjer och Rörelse.Varvets storlek och placering i Staden gör byggnaden synlig från olika platser runt Beckholmen. Byggnaden upplevs från olika vinklar och på olika avstånd. Denna visuella kommunikation har använts för att forma Varvets utseende genom att de olika verkstäderna vrider sig i olika riktningar och varierade siktlinjer uppstår.Den rörelse som finns i varvsverksamheten görs synlig genom ett band av glasbetong i de fasader som vinklas utåt. I höjd med dessa öppningar rör sig traversbalkar fram och tillbaka och i varje fönsterband finns en platt, slipad polykarbonatlins som skapar ett vidvinkelperspektiv in i byggnaden. På olika avstånd ges olika diffusa förnimmelser av verksamheten som pågår i Varvet.Varvsbyggnadens fragmenterade plan skapar spännande interiöra och exteriöra rum och sekvenser att röra sig genom.

Detta examensarbete är resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning på Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig främst till de med ett intresse för frågor som hållbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvärdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvärldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrågor, och då i synnerhet sådana med relation till Staden. Med hjälp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvärdering av ett antal aspekter på Bo01.

Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare. I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.

Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerStaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.

This report studies how the divergence between men and women is manifested in the physical space and how the representation of room recreates this divergence. Spaces are coded and women have traditionally been associated with private space and men with public space, leading to that the home is encoded as female space and public squares as male space. Thereby women lack a natural place in public space. The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) wants to change this situation by enforcing safety-creating measures based on gender equality theories.I have studied what potential risks the project initiated by Boverket as well as discuss the potential problems with representation. Can representation be used without freezing the space? I also search for methods for working with a gender perspective without reproducing gender stereotypes and roles and avoiding encoding the private as female and public as male? Also I use a public seminar with urban planners, artists and architects to retrieve how we work with these issues today.I conclude that city planning needs to incorporate new strategies of thought that does not divide space, e.g.

Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot Staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.