ABSTRACT Edman, J. 2014. Bostadsbyggande i Malmö. Kulturgeografiska Institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala Universitet Bostadsbyggande i Malmö är en uppsats som behandlar bostadsbrist problematiken med hjälp av en analys av lägesrapporter som berör bostadsbyggandet i Malmö. Arbetet är strukturerat kring den aktuella problematiken med bostadsbyggandet i Malmö som inte anpassat sig efter urbaniseringen och den ökade efterfrågan på bostäder.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i Staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r Stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

I våra städer pågår det en ständig förtätning. Fler människor flyttar in i städerna och fler funktioner ska få plats på den begränsade och dyrbara mark som finns tillgänglig. Många hävdar att en förtätning är nödvändig för att städerna ska utvecklas i en positiv riktning. En förtätning innebär bl.a. kortare transportsträckor inom Staden och att man inte behöver exploatera värdefull mark i städernas utkanter. En förtätning sker ofta på bekostnad av grönytor.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i Staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Fotgängare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock många fördelar att prioritera gående: att gå är miljövänligt, ger motion och är ett transportsätt tillgängligt för alla. Många fotgängare anses ofta vara ett bevis på att en stad är attraktiv. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om det stämmer, samt att undersöka hur stadskärnan attraherar fotgängare. Slutligen ska ett förslag för Luleå centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, Västerås och Karlstad. Om en stad är väl utformad väljer fler människor att uppehålla sig där, inte bara för att de måste uträtta något ärende utan även för att de har lust till det.

Vi skapar våra städer för att fylla behoven vi har, vi etablerar våra samhällen samtidigt. Vi lånar bitar av den generösa naturen för att bygga våra nya hem, våra städer. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsätter dela isär henne enligt våra behov, vår önskan, och ibland enligt vår girighet. I stället för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya våra hem, avvisar vi henne utanför vår nya gränsar vi har skapat, som vi skulle egentligen låna av henne. Och i stället för att låta Staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.

The aim of this essay is to examine the relationship between picture and room, between wallpainting and architecture. The basis for such exploration is the mural painting in Sweden at the turn of the 20th century, and the artist in focus is Prince Eugen (1865-1947).His works "Sommar"(1904), "Rimfrosr"(1909) & "Staden vid vattnet"(1922) and the rooms in which they are in make for an anlysis concerning how the totality of the space is experienced by the viewer.The main issue in mentioned expeience is how the mural is perceived with regard to the other elements in the room. And here, the walls' "flatness" enhancing its decorative qualities plays in. The problem with a mural built on the principles of perspective becomes evident when a wall is seen to vanish through the painting of an illusion on it..

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar Staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Det talas om översvämningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förändras så att den fysiska miljön kan möta klimatförändringarna, är ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lättare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och två länsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. Två kommuner har kartlagt översvämningsriskerna, varav en har arbetat med att säkra Staden..

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom Staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i Stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Syftet med denna kandidatuppsats är att ge en ökad förståelse för ljusets betydelse för att människor ska känna sig trygga i städers offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrämt människan och varit en begränsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet på bästa sätt har ljus använts i otaliga former genom åren; allt från eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva våra liv. Trots att dagens städer är fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland många att röra sig i Stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Syftet med denna studie är att analysera vad det är som påverkar bostadspriserna på Uppsalas bostadsmarknad. Det är spekulanternas önskemål och krav, det vill säga deras betalningsvilja som påverkar priset. Det kan skilja sig mellan olika spekulanter men för det mesta ses ett tydligt mönster. Spekulanter värdesätter t.ex. områden som ligger nära centrum.

The report by Boverket (2004), Hållbara städer och tätorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).