Arbetet studerar de odefinierade platserna i Staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i Staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i Staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser. Vilka tänkbara förklaringar finns det för uppkomsten av dessa platser i Staden och har det funnits motsättningar? Genom litteraturen framkommer det några tänkbara förklaringar och som tas upp och presenteras.

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhälle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har växt upp runt gruvan,vilken även har fött Staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit Staden i anspråk, då malmådern som saktamen säkert förs till ytan, sträcker sig in under samhället. Brytningen har gjort stora delar av Staden obeboelig på grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hållet avveckla samhället. Den här studien undersöker hurförlusten av platsen påverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten påverkar inställningen till gruvansexpansion på bekostnad av samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i Staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i JärvaStaden, Solna. Visionen för JärvaStaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av JärvaStaden.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan Stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och Staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när Staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande Staden. Studiens resultat består av två delar.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av Stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur Stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i Staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Den blandade Staden har lyfts fram som ett svar på hur vi ska uppnå den hållbara Staden, men hur kan man då skapa den blandade Staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks två aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och VallaStaden i Linköping, utifrån hur planerna försöker skapa blandad stad på respektive plats. En bakgrund ges till begreppet den blandade Staden och om hur olika stadsbyggnadstänkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser på begreppet. Här visas också svårigheten att definiera begreppet och hur det används och värderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgår från tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning. Undersökningen visar utifrån Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och målsättning att i allmänhet tillämpa den blandade Staden och synnerhet i de aktuella planområdena. Planförslagen genomgås för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstå.

Detta är ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, där moduler sträcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet.Formen på modulerna, och på möbeln som helhet, bygger på abstrakta modeller av olika platser i Staden i kombination med, för mig, centrala begrepp som skala, repetition och mängd.Jag vill visa exempel på hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en väl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i Staden..

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning Staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på Stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av Staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta Staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom Staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av Staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför Staden är segregerad.

Det offentliga rummet är så mycket mer än bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mänskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och Stadens planerare och utformare, kan måna om och välja att göra utrymme för. För ?livet? uppstår inte bara av sig självt.

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck Staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med Staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhandledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen.

?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.

Uppsatsen behandlar lugn vilken är en subjektiv upplevelse, påverkad av såväl inre som yttre faktorer. Målet är att presentera lugn och dess betydelse utifrån olika infallsvinklar och försöka se på vilket sätt vi människor har behov av att finna lugnet i Staden. Samt att analyserna skall leda till enkla sammanfattande illustrationer. Utgångspunkten har varit stadsbons tankar och upplevelser av lugn, såväl i allmänhet som specifikt i Staden, var det finns och vad det skapas av. Korta strukturerade intervjuer har genomförts med personer i Malmö och kopplats till forskning och teorier rörande ämnet. Stadsbons hälsa påverkas positivt av lugna platser, dessa minskar känslan av stress och får oss att koppla av.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av Staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre VasaStaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i Staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i Staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.