Sök:

Sökresultat:

476 Uppsatser om Större vinster - Sida 20 av 32

I(SO)X - Är systemen möjliga att förena?

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gÀllandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven pÄ företagen som lagen stÀller harocksÄ kostnaderna för att följa densamma ökat. DÄ de flesta företag sedan tidigare anvÀndersig av kvalitetledningssystem sÄsom ISO 9001, har företag börjat fundera pÄ om de kaneffektivisera sitt arbete gÀllande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att pÄ nÄgot sÀttförena de tvÄ.Syfte ? Uppsatsens syfte Àr att se om det pÄ nÄgot sÀtt gÄr att förena det arbete somföretagen lÀgger ner pÄ kvalitetsledningssystem sÄsom ISO 9001 med arbetet som det krÀvsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.AvgrÀnsningar ? Studien har avgrÀnsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgrÀnsning har gjorts i den mÄn att det Àr endast externa parter som i nÄgon form Àrverksamma pÄ den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har anvÀnts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt dÄ uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

Bokbranschen : Hur kommunikation och samordning av information pÄverkar returflödet i varudistributionen

 Den hÀr uppsatsen handlar om bokbranschen som Àr en konkurrensutsatt marknad dÀr utbudet av böcker Àr större Àn efterfrÄgan vilket skapar returer och dÀrmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrÄgan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag Àr bokbranschens varudistribution komplex med mÄnga aktörer pÄ marknaden dÀr avstÄnden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hÄrt frÄn olika hÄll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer pÄ marknaden utan ocksÄ av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva pÄ marknaden.

En studie av förÀndring och förÀndringsmotstÄnd i samband med sammanslagningen av AF Blekinge VÀst

problemdiskussion: FörmÄga till förÀndring och förnyelse Àr en viktig och nödvÀndig process för att organisationer skall upprÀtthÄlla sin lÄngsiktiga verksamhet. FörutsÀttningar för att en förÀndring ska lyckas implementeras hos berörda Àr att anstÀllda mÄste ses som subjekt och de mÄste kunna tillÄtas och vilja ha inflytande i förÀndringsarbetets alla steg dÀr information, förankring, kunskaper, tid och resurser Àr viktiga instrument. I mÄnga organisationer saknas dessa förutsÀttningar vilket kan vara nÄgra av de bidragande orsakerna till att motstÄnd hos berörda uppstÄr vid ett förÀndringsarbete. syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgot motstÄnd hos berörd personal till LÀnsarbetsnÀmndens beslut om sammanslagning av arbetsförmedlingarna i Karlshamn,Sölvesborg och Olofström. Om det finns motstÄnd Àr tanken att ta reda pÄ hur detta motstÄnd ser ut. Syftet Àr Àven att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur motstÄnd allmÀnt uppfattas samt hur eventuellt förÀndringsmotstÄnd hanteras/bemöts. Metod: För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fackliga representanter, personal och ledning. Slutsatser: Sammanslagningen av AF Blekinge VÀst har mötts med entusiasm och positiv instÀllning.

MÄlet Àr rökfritt! - kan Motivational Interviewing anvÀndas för att motivera till rökstopp?

Bakgrund: Rökning Àr idag den enskilt största orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vÀstvÀrlden. I Sverige har rökningen minskat under de senaste 25 Ären men trots det sÄ Àr rökning den viktigaste orsaken till ett flertal vanliga dödliga sjukdomar. I folkhÀlsopropositionen 2008 poÀngterade Sveriges riksdag att det Àr sÀrskilt angelÀget att förena hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser med hÀlso- och sjukvÄrden. Rökstopp ger bÄde hÀlso- och ekonomiska vinster pÄ kort och lÄng sikt. Att vÀcka motivationen till rökstopp och förstÀrka personens egen kraft till handling Àr den stora utmaningen.

Redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde -Hur gÄr man till vÀga och vad berÀttar siffran egentligen?

Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, sÀrskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. FrÄgan blir dÄ hur företagen gÄr tillvÀga nÀr de vÀrderar sina tillgÄngar till ett marknadsvÀrde och hur stor precisionen i vÀrderingen Àr.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att göra en fallstudie av ett antal företags vÀrdering av förvaltningsfastigheter samt att hÄlla en diskussion kring valda lösningar vid vÀrderingen.AvgrÀnsningar: Studien Àr inriktad pÄ den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg trÀffats dÄ det har ansetts vara av stor vikt att fÄ en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstÄende akademiker pÄ omrÄdet. Intervjuernas syfte har varit att hÄlla en diskussion och fÄ en djupare förstÄelse kring fastighetsvÀrdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen anvÀnder uteslutande en vÀrderingsmetod som bygger pÄ en kassaflödesmodell pÄ grund av svÄrigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvÀndigtvis speglar ett marknadsvÀrde utan snarare ett nuvÀrde av en investering.

En studie i rationalitet. : En studie om skillnader i rationalitet mellan fondförvaltare ochprivatpersoner med avseende till deras rationalitet vid investeringsbeslut.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & PÀr Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron pÄ rationella förvÀntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsÀtten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrÄgasÀtter synsÀttet om att marknadens aktörer agerar rationellt. VÄr studie bidrar med en jÀmförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta Àr intressant eftersom mÄnga privatpersoner vÀljer att spara i fonder och stÀller dÀrmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

Ett stÀndigt förbÀttringsarbete : Chefer under förÀndring

Behovet av effektivisering och förbÀttring Àr stÀndigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgÄtt förÀndringsarbete och utifrÄn dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjÀlpa organisationer att genomföra lyckade förÀndringsarbeten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer upplever förÀndringsarbete utifrÄn Kotters ?framgÄngsrecept?. Ser chefer effekter av förÀndringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förÀndringsarbetet och Kotters ?framgÄngsrecept? för ett lyckat förÀndringsarbete?För att uppnÄ syftet har en kvalitativ ansats anvÀnts bestÄende av en fallstudie inom StrÀngnÀs kommun som genomför ett stort förÀndringsarbete kallat Brobygget.

Hemelektronikbranschen under snabb förÀndring : Hur ser framtiden ut för leverantörerna

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

RÀnteavdrag : En analys av förslag till effektivare rÀnteavdragsbegrÀnsningar

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Vertikala samarbeten : Vad hindrar aktörerna pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel att samarbeta avseende informations- och kunskapsutbyte?

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i vÀrdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men pÄ den svenska marknaden förekommer samarbete i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Studiens syfte Àr att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien Àr en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

AffÀrssystem : En studie av Carema Omsorgs affÀrssystem

Uppsatsen behandlar Àmnet affÀrssystem och studerar systemet med utgÄngspunkt frÄn vÄrdföretaget Carema Omsorg. AffÀrssystem Àr en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sÀnka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affÀrssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till bÄde negativa och positiva upplevelser för företaget. Syftet med studien Àr att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affÀrssystemet har pÄverkat organisationen i förhÄllande till den teori som presenteras kring affÀrssystem som frÀmst bygger pÄ produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrÄn att erfarenheter och kunskap om affÀrssystem frÀmst bygger pÄ produktionsföretagens upplevelser av affÀrssystemets pÄverkan pÄ företaget. Den teoretiska infallsvinkeln Àr frÀmst utifrÄn Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angÄende affÀrssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkÀtundersökning.

KoncernbidragsspÀrren - En analys av gÀllande rÀtt ur ett företagsperspektiv

Vad gĂ€ller reglerna om tidigare Ă„rs underskott utgör koncernbidragsspĂ€rren en spĂ€rregel till den annars gĂ€llande huvudregeln att tidigare Ă„rs förluster fĂ„r kvittas mot framtida vinster. KoncernbidragsspĂ€rren intrĂ€der vid Ă€garförĂ€ndringar och innebĂ€r förenklat att ett underskottsföretag Ă€r förhindrat att, under en period om fem Ă„r, kvitta kvarstĂ„ende underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar frĂ„n företag som inte ingick i koncernen före Ă€garförĂ€ndringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter Ă€garförĂ€ndringen fĂ„r dock kvittas mot koncernbidrag frĂ„n nya företag.Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspĂ€rren ur ett företagsperspektiv, vilket innebĂ€r att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillĂ€mpning. Uppsatsen har ett sĂ€rskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avrĂ€kning mot befintliga underskott nĂ€r ett underskottsföretag mottar koncernbidrag bĂ„de frĂ„n gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref.

Ekonomi eller politiska beslut : Vad styr fristÄende gymnasieskolors lokalisering?

In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.

Specialistsjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete inom barnhÀlsovÄrden : anknytningen mellan spÀdbarn och mor

Bakgrund:Anknytning Àr en relation som bildas mellan barn och förÀldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att fÄ omvÄrdnad och förÀlderns vilja och förmÄga att ge omvÄrdnad. Hur anknytningen mellan barnet och förÀldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad bÄde intellektuellt och kÀnslomÀssigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg anknytning till sina förÀldrar Àr det vanligare med psykisk ohÀlsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmÀrksamhetsstörning och sociala problem. Alla förÀldrar som har barn mellan 0-6 Är erbjuds generellt stöd i sitt förÀldraskap inom barnhÀlsovÄrden.

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->