Sökresultat:
9170 Uppsatser om Större och mindre städer - Sida 57 av 612
Akutbemötande - En litteraturstudie om hur patienter upplever mötet med vÄrdpersonalen vid en akutmottagning
Bakgrund: Upplevelserna av mötet pÄ en akutmottagning kan pÄverkas av olika
saker. Patienter har ofta smÀrta, en del patienter Àr allvarligt skadade och
vissa Àr i chocktillstÄnd. Och för vÄrdpersonalen handlar det inte bara om
bemötande och vÄrd utan de mÄste Àven tÀnka pÄ att prioritera, prioritera
mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade.
Samtidigt skall de kommunicera med patienterna pÄ bÀsta sÀtt, i en ofta
stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet
med vÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning.
MatematiksvÄrigheter : En studie utifrÄn nÄgra pedgogers pÄ hinder och anpassningar i matematik för elever i svÄrigheter.
Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.
ErkÀnnandets roll vid bevisprövningen : Betydelsen av erkÀnnandet för uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl
Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. SÀrskilt fokus Àr pÄ erkÀnnandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt pÄ dess betydelse i samband med uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Vilken betydelse har erkÀnnandet i samband med att beviskravet anses uppnÄtt i bevisprövningen? I uppsatsen finns Àven tre underfrÄgestÀllningar: Vad innebÀr beviskravet stÀllt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkÀnnandet i bevisprövningen? Hur ser rÀttslÀget ut betrÀffande erkÀnnandet? I uppsatsen anvÀnds huvudsakligen den traditionella rÀttsdogmatiska metoden. Vad gÀller överblicken av bevisprövningen hos vÄra grannlÀnder anvÀnds istÀllet en komparativ metod dÄ en, om Àn mycket begrÀnsad, jÀmförelse mellan Sverige och övriga lÀnder sker. Idag rÄder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.
?Jag Àr inte arbetslös, jag Àr arbetsfri?. : En undersökning om hur en mindre grupp arbetslösa upplever en förÀndrad livssituation samt hur de hanterar denna
Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. PÄ grund av detta har fenomenet arbetslöshet kÀnts vÀldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie Àr sÄledes att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa mÀnniskor upplever en förÀndrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa mÀnniskor mÄr och hur tillfreds de Àr med sina liv. Vi vill Àven undersöka pÄ vilka vis de hanterar sin arbetslöshet.
Barngruppens betydelse i förskolans verksamhet : en studie om hur förskollÀrare planerar sin verksamhet utifrÄn barngruppen
Syftet med studien Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar att barngruppens storlek och sammansÀttning har betydelse för planeringen och arbetet mot lÀroplansmÄlen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar att relationerna inom gruppen pÄverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltÀthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att fÄ en inblick i hur barngruppens storlek och sammansÀttningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollÀrarnas möjligheter att arbeta mot mÄlen. Detta Àr intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn handlar om hur förskollÀrarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssÀtt samt deras arbetsmiljö. FrÄgorna handlar ocksÄ om hur förskollÀrarna uppfattar att gruppsammansÀttningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.
Hur ser debatten ut kring planerarens profession ut i media? : Med fokus pÄ tidskriften PLAN
Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.
Vindkraftverk : Konstruktion av vindkraftverk
En idé har vÀckts, en idé om att skapa sitt egna unika vertikala vindkraftverk som skall gynna intressenter som vill spara pengar pÄ sin el förbrukning. I det hÀr arbetet kommer ett mindre vertikalt vindkraftverks komponenter att presenteras och hur de har utarbetats gentemot bestÀllarens krav och önskemÄl. Arbetet startade med en informationsinsamling som gav information och kunskap om kommande delarna i arbetet. Denna information har sedan utarbetats inom produktutveckling, analyser och CAD modelleringar för att sedan kunna konstruera komponenterna..
NÀr det omöjliga blir möjligt, Visuella Effekter
Abstrakt
Detta kandidatarbete handlar om visuella effekter inom film och dess utveckling
genom Ären. Visuella effekter har öppnat en ny vÀrld för filmskapandet dÄ man
kan skapa i princip vad som helst vilket gör att det omöjliga helt plötsligt
blir möjligt, pÄ filmduken. Kandidatarbetets syfte Àr att titta pÄ utvecklingen
av visuella effekter och hur man kan anvÀnda de kunskaper i en mindre
filmproduktion. VÄr problemformulerings frÄgestÀllning Àr ?Hur har utvecklingen
inom visuella effekter sett ut och hur kan man implementera dessa kunskaper i
en mindre filmproduktion??.
I undersökningen analyserar vi hur man skapat scener i olika hollywoodfilmer
som vi tagit inspiration av i vÄr produktion.
Prosodi för akademiska studier? : En undersökning av prosodins betydelse vid bedömning av elevers muntliga fÀrdigheter vid Tisus (test i svenska för universitets- och högskolestudier)
I denna uppsats görs frÀmst en kvantitativ analys av utlÀndska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utlÀndska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har ocksÄ ett mindre kvalitativt inslag i form av en nÀranalys. Syftet har varit att analysera hur godkÀnda testtagare skiljer sig frÄn underkÀnda betrÀffande den prosodiska förmÄgan. JÀmförelser har gjorts dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ sjÀlva uttalsdelen.
Folkhemmets husmoder i en strid för yrkesarbete och jÀmstÀlldhet : Kvinnans förÀndrade roll i samhÀllet under 1950- och 1960-talets första hÀlft i tidningen Damernas VÀrld
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur allmÀnheten fick sin första bild avHIV/AIDS frÄn massmedia. Jag valde dÀrför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhÀllet en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina lÀsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jÀmföra resultatet mellan de tvÄ tidningarna. Jagvalde Àven att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nÀmnda omrÄdena skiljde sig mellanÄren 1986 och 1988.
K2 En fallstudie av ett forsknings- och utvecklingsföretag
Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gÄtt mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lÀttas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att BokföringsnÀmnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att vÀlja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gÀller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker dÀrför att det Àr intressant att studera vad som skulle hÀnda medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergÄng till detta regelverk dÄ diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta pÄ problem.
Una Ola Interminable. A Minor Field Study about FEJUVE and itÂŽs Influence on Structural Inequalities in the Bolivian Society
Vi har utgÄtt frÄn de strukturella ojÀmlikheterna som finns i det Bolivianska samhÀllet, och insett att dessa mÄste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhÀlle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojÀmlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fÀltstudie i Bolivia dÀr vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belÀgen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat pÄ hur denna genom sitt arbete och organisation pÄverkar det Bolivianska samhÀllet, sÄvÀl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i sÀrskilt djup detalj, dÄ vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojÀmlikheter.
Den nya diagnosen : En diskursanalys av den tidiga rÄdgivningslitteraturen kring Aspergers syndrom
I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rÄdgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas nÀrmaste omgivning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgÀngliga definitioner av aspergers syndrom och att det rÄder stor oenighet Àven kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstÄr som mycket flexibel i sin tillÀmning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen pÄverkar diagnosproducenternas blick för vad som Àr avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgÄng. Författarna tillÀmpar kategorin för att tolka och beskriva mÀnniskor.
Planering av dagsutflykter pÄ Island med nÀtverkanalys
PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: Planera dagsutflykten och upplev mer av Island. Island med sina aktiva vulkaner och stora glaciÀrer Àr ett populÀrt turistmÄl och antalet turister ökar Är frÄn Är. Flertalet av de 350 000 utlÀndska turister som Ärligen besöker Island anlÀnder med flyg till huvudstaden Reykjavik. FrÄn huvudstaden anordnas dagsutflykter genom en rad olika researrangörer. Man kan Àven planera en dagsutflykt sjÀlv, och köra med hyrbil.
Konsten att vara rÀtt : Hur tre kvinnliga protagonister konstruerar genus i ungdomsromaner
Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.