Sök:

Sökresultat:

9170 Uppsatser om Större och mindre städer - Sida 32 av 612

EBP- É vi mĂ©?! : En nationell kartlĂ€ggning av förekomsten av evidensbaserad praktik pĂ„ socionomutbildningarna

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

En jÀmförelse mellan traditionell och modern taktÀckning av industribyggnader

Den hÀr rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De tvÄ elsystem som jÀmförs Àr GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehÄller en teoretisk bakgrund för bÄda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt berÀkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och lÀngder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att anvÀndas.Resultatet visar att GVAs standard system Àr det eldistributionssystem som har den lÀgsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som Àr 101 ton lÀgre Àn Siemens Blue Drive System som har en vikt pÄ Àr 269 ton. GVAs standard system har en lÀgre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Möjligheternas tambur : -en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i tambursituationen

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Avskaffandet av revisionsplikten : Revisorers och smÄ aktiebolags tankar om avskaffandet

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.

"Min lÀrare bemöter tjejer och killar pÄ samma sÀtt. Ja, alltsÄ... Bortsett frÄn att han inte hÀlsar likadant" : En kvalitativ forskningsstudie om elevers upplevelser av sÀrbehandling mellan pojkar och flickor i idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Fallstudie av publiceringsverktyg för implementation av mindre webbplats

Det hÀr examensarbetet har till stora delar utförts pÄ Teamweb AB som Àr ett företag som utvecklar webbplatser. Uppdraget gick ut pÄ att skapa en webbplats Ät en av Teamwebs kunder, föreningen FC Syrianska Linköping, i Teamwebs eget publiceringsverktyg och undersöka hur vÀl det gÄr efter kundens stÀllda krav. För att fÄ nÄgot att jÀmföra med implementerades vissa utvalda delar av webbplatsen i ett annat publiceringsverktyg, Joomla. Rapporten gÄr igenom arbetets olika delmoment som framtagande av kravspecifikation, prototyp och skapandet av sjÀlva webbplatsen i de bÄda publiceringsverktygen. En diskussion förs efter detta om hur det har gÄtt att skapa webbplatsen i de bÄda verktygen och om deras respektive fördelar.Som slutsats kommer vi fram till att Teamwebs publiceringsverktyg Àr vÀl lÀmpat för att utveckla en mindre webbplats av detta slag.

SÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning

System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

Brotts-brytet : En kvalitativ studie om ett av KriminalvÄrdens kognitiva behandlingsprogram

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Vad hÀnde sen? : En studie om ett arbetskarriÀrprojekts effekt för sex ungdomar i norra Botkyrka

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Genuskonstruktioner i institutionsvÄrd för unga : En kvalitativ studie om bekönade processer pÄ tvÄ HVB-hem

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Problematiken kring motstridiga krav vid bygglovshandlÀggning : Ombyggnationer av rÄvindar

MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.

Att implementera ett internt socialt nÀtverk : En anpassning för en mindre organisation

Under de senaste Ären har anvÀndningen av interna sociala nÀtverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade anvÀndningen av publika sociala nÀtverk (sÄ som Facebook eller Twitter) pÄ arbetstid, dÄ detta tenderar att sÀnka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anstÀllda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna vÀggar och fokuserar mer pÄ att frÀmja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och fÄ det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis anvÀnds ISN inom större företag för att frÀmst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat pÄ genomförda metoder) skrÀddarsy ett grÀnssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.

KONSEKVENSER AV ISOLERINGVÅRD HOS MRSA- POSITIVA PATIENTER

Bakgrund: MRSA Àr ett globalt vÀxande problem. IsoleringsvÄrd Àr en vedertagen ÄtgÀrd för att förhindra smittspridningen av MRSA. DÀrför Àr det viktigt att belysa isoleringsvÄrdens pÄföljder och dess betydelse för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser av isoleringsvÄrd hos MRSA- positiva patienter inneliggande pÄ sjukhus. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats granskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll. Goodmans sju steg anvÀndes som metodmodell. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: PÄverkan pÄ vÄrdkvalitén och pÄverkan pÄ patientens sinnesstÀmning. VÄrden pÄverkades negativt bland annat genom fÀrre vÄrdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering. Depression, Ängest och ensamhet uppmÀrksammades i samband med isoleringsvÄrden. NÄgra ÄtgÀrder visade sig kunna underlÀtta isoleringstiden. Konklusion: IsoleringsvÄrden var en hÀlsorisk för patienten.

Psykosocial verklighet för prematurt födda 18-Äringar

Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgÄngna barn pÄ intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jÀmföra 18-Äriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars sjÀlvskattade psykosociala förutsÀttningar samt att jÀmföra respektive ungdomars förÀldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner frÄn Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten pekade pÄ att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lÀgre upplevd kompetens Àn kontrollungdomarna. FörÀldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonÄrsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna sjÀlva ansÄg sig delta i fÀrre aktiviteter jÀmfört med kontrollungdomarna.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->