Sök:

Sökresultat:

3395 Uppsatser om Störande beteende - Sida 20 av 227

Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

En hÄllbar lÀrandemiljö

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Skogens konung bakom galler : vilka beteenderelaterade problem upplever djurhÄllarna?

Älgar (Alces alces ssp) hĂ„lls i hĂ€gn pĂ„ flera stĂ€llen runt om i Sverige. För att ta reda pĂ„ hur Ă€lgar hĂ„lls i hĂ€gn skickades en webbaserad enkĂ€t ut till 20 ansvariga för Ă€lghĂ€gn i Sverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor om bland annat hĂ€gnstorlek, populationens storlek, upplevda problem med aggression och andra problembeteenden. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€lgens beteende gjordes Ă€ven en litteraturstudie. EnkĂ€tsvaren visade pĂ„ att hĂ€gnen var förhĂ„llandevis stora och med en varierad miljö.

VÀrldens ensammaste: Vardagslivet i en familj dÀr ett barn har en diagnos

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Syns vissa barn mer Àn andra? - om inÄt och utÄtagerande barn i förskolan

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet : En kvalitativ studie om svenska ungdomars avstÄndstagande frÄn kriminellt beteende

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet ? En kvalitativ studie om svenska ungdomars avstÄndstagande frÄn kriminellt beteendeDenna uppsats baseras pÄ fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien Àr att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien anvÀnder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlÀrningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgÄngspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och vÀrderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som gÄr i konventionell riktning eller i avvikande riktning.

FöretagsvÀrderingars begrÀnsade pÄverkan pÄ medarbetarbeteende

Ett företags uttalade vÀrderingars och andra faktorers pÄverkan pÄ medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare frÄn tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlÀrning samt sjÀlvreglering Àr centrala begrepp. PÄverkan frÄn företagsvÀrderingarna Àr begrÀnsad och i viss mÄn svÄrbedömd.

Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Ostracism och aggressivitet : ? En litteraturstudie om exkludering och dess effekter

Den hÀr studien behandlar fenomenet ostracism/exkludering och dess konsekvenser. Studiens centrala syfte var att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan ostracism och aggressivt beteende, och hur kopplingen mellan exkluderade personer och deras aggressiva beteende i sÄ fall kan förklaras. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr enbart ifrÄn artiklar som Àr hÀmtade inom det socialpsykologiska forskningsfÀltet. Den insamlingsmetod som har anvÀnts Àr inspirerad av ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Artiklarnas pÄvisade samband mellan ostracism och aggressivt beteende har tolkats utifrÄn ett antal teoretiska begrepp och förklaringsmodeller som exempelvis: frustration, kontroll, hÀmnd, samt behov-hot modellen.

Passivitet i en mÄlstyrd skola : en intervjustudie om att undervisa elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen

LÀroplanens övergripande mÄl Àr att alla elever ska uppnÄ kunskapsmÄlen. Det finns dock mÄnga elever som riskerar att inte uppnÄ dessa mÄl. Med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte om att öka förstÄelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen pÄ grund av passivt beteende har vi undersökt hur lÀrare beskriver dessa elever. Vi har Àven undersökt hur lÀrare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lÀrare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnÄ kunskapsmÄlen. Vi har ocksÄ sökt svar pÄ vilka svÄrigheter lÀrarna upplever i arbetet med dessa elever.

Ung och brottsling : en studie om hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomars kriminella identitetsskapande

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Ungtuppar och hönshjÀrnor - en studie över hönsmetaforer för mÀnskligt utseende eller beteende

Dagligen anvÀnder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller pÄannat sÀtt uppmÀrksamma nÄgot. Genom den metaforiska anvÀndningenförklaras det svÄrgripbara och abstrakta genom att pÄvisa en likhet meddet vÀlbekanta och konkreta. DÄ mÀnniskan i alla tider levt nÀra djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara mÀnniskansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som Àr kopplade till mÀnskligtutseende eller beteende.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->