Sökresultat:
479 Uppsatser om Stödjande infrastruktur - Sida 8 av 32
Ytor för trafik i staden MÀtning och analys av trafikytors storlek i centrala Göteborg.
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Lönsamhetsbedömning av ekologiska hobbithus
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Utbildningskrav för arbete pÄ vÀg i Göteborgs Stad
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Gemensamma projekteringskontor - En plats för att förbÀttra samarbetet i projekt
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
FunktionsÀndring av vÀg 168 mellan Ytterby och Ekelöv För en attraktivare och sÀkrare gÄng- och cykelmiljö
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Bygglogistik vid förtÀtning av stÀder. En logistiklösning för KvillebÀckens tredje etapp.
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
Att systematiskt hantera kunskap vid planering av ny infrastruktur : En fallstudie om skyfallsskador pÄ riksvÀg 90 i Kramfors kommun
Natural disasters are becoming more common due to climate change and it is important to adapt the society and its infrastructure to withstand events such as extreme rainfall. Precipitation is an important climatic factor affecting the transport and annually generates the cost of millions in damages, over the past 40 years heavy rain has increased and will continue to increase in the future. The extreme rainfall that occurred in Kramfors municipality in September 2013 led to flooding and destroyed several roads, including highway 90, which recently both had been rebuilt and given a new stretch of road. Extreme rainfall had also occurred in the municipality earlier. Â The aim of the thesis was to examine how the Swedish Transport Administration handles new knowledge gained after natural disasters and how this is used in the planning of new roads.
Varför har Malaysia trots ett lÀgre humankapital upplevt högre ekonomisk tillvÀxt Àn Filippinerna -En utvidgad teknologispridningsmodell
Hur kan det komma sig att tvÄ lÀnder som i en vald tidpunkt ligger pÄ ungefÀr samma inkomstnivÄ per capita och har liknande förutsÀttningar dÄ det gÀller ekonomisk tillvÀxt, utvecklas pÄ olika sÀtt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi vÀxer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dÄlig tillvÀxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats Àr att genom att vÀlja tvÄ lÀnder som passar in pÄ ovanstÄende beskrivning, göra jÀmförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de tvÄ lÀndernas ekonomiska tillvÀxt emellan. De tvÄ lÀnder som valts för detta syfte Àr Malaysia och Filippinerna. Dessa tvÄ lÀnder var kring 1960-talet jÀmbördiga i frÄga om ekonomiskt vÀlstÄnd men har utvecklats pÄ olika hÄll fram tills idag. Malaysias ekonomi har vÀxt med en genomsnittligt hög tillvÀxttakt över Ären, medan Filippinernas inkomstnivÄ per capita inte Àr mycket högre idag Àn den var Är 1960.
Energieffektivisering av Lundby gamla kyrka. Framtagning av underhÄllsplan och energieffektiviserande ÄtgÀrder.
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
BerÀkningsverktyg för dimensionering av fiberarmerade plaster
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Kulvertar i Södersjukhuset-Undersökning av AGV-system kan anvÀndas och rekommendationer för renovering
Ăkande behov av vĂ„rd i dagens samhĂ€lle krĂ€ver ett vĂ€l utvecklat transportsystem för eneffektiv vĂ„rd. För att en god vĂ„rd rĂ€cker det inte bara utveckla vĂ„r hĂ€lsovĂ„rd, utan det mĂ„steocksĂ„ utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie Ă€r transportsystem i Södersjukhuset, dĂ€r i nulĂ€get all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer Ă€r de mest besökta rummen i sjukhusen. Det Ă€r sĂ„ledes viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. DĂ€rför krĂ€vs det tillsyn till en hel del normer ochbestĂ€mmelser som framförallt boverket stĂ€ller pĂ„ dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) pĂ„ Södersjukhuset undersökts.
ATT ATTRAHERA DIREKTANLĂP - Vad krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg? Fallet Skandinavien/Göteborg - Sydamerika
För att handel av varor mellan olika platser skall kunna Ă€ga rum krĂ€vs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Ăver lĂ„nga avstĂ„nd transporteras varor mer Ă€n ofta med sjöfart frĂ„n en hamn till en annan och dĂ€ribland containersjöfart. För att förstĂ„ varför vissa hamnar anlöps men inte andra Ă€r det intressant att stĂ€lla ett antal frĂ„gor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper pĂ„ en fartygsslinga? Vilka förutsĂ€ttningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsĂ€ttningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg besvara ovannĂ€mnda frĂ„gor, vilka Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar.Denna studie tar med hjĂ€lp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras pĂ„ Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.
En attraktiv busstrafik
Transportsektorn och vĂ€gtrafiken i Sverige stod Ă„r 2011 för cirka 30 procent av det totala utslĂ€ppet av vĂ€xthusgaser. Prognoserna sĂ€ger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till Ă„r 2050.En stor andel av den förvĂ€ntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetspendlingen stĂ„r för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. NĂ„got som har lett fram till att efterfrĂ„gan pĂ„ bĂ€ttre transportnĂ€t, fler transport- och resmöjligheter frĂ„n bland annat nĂ€ringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpĂ„verkningarna frĂ„n transportsystemet och transportsektorn mĂ„ste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksĂ€kerheten i trafiksystemet bibehĂ„lls och för att pĂ„ lĂ€ngre sikt ocksĂ„ förbĂ€ttras.Denna studie grundar sig pĂ„ ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien Ă€r den allt mer ökande efterfrĂ„gan frĂ„n politiker och kommuner om att bygga ut tĂ„gtrafiken i Ărebro och Sörmlands lĂ€n, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien Ă€r att undersöka hur samhĂ€lls- och trafikplanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jĂ€mfört med tĂ„g, vid lĂ„ngvĂ€ga pendling.För att belysa studiens syfte har följande frĂ„gestĂ€llningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid lĂ„ngvĂ€ga pendling stĂ€rkas i förhĂ„llande till tĂ„g?- Vad betyder utformningen av samhĂ€llets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt Ă€r samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrĂ„gor pĂ„ Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.
Omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter : En litteratur?versikt
Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.