SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital, har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Denna tillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dock uppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgång i företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande. För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bild lämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts för att undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idag anses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter. Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationen i årsredovisningen.

På strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och närstående i grupp. Gruppinformationen hålls en gång i veckan av personal som arbetar på strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bäst anpassas för personer med afasi och sedan jämföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplägg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, åsikter och tankar kring afasi och afasi-vänlig kommunikation.

Abstract  Datum: Kurs: Handledare: Författare: Titel: Syfte:       Metod:     Analys:    Slutsats:      Nyckelord: 2012-01-10 Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Peter Lindberg Emelie Eklöf & Anna Fridström Belöningssystem ? En jämförelse två svenska storbanker Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem. Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter. Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt.

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes.

Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lärare då att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kände att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hårdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jämna mellanrum.

Examensarbetet syftar till att utveckla en metod för riskbedömning vid organisationsförändring på Stora Ensos massabruk i Skutskär. I litteraturen benämns den psykiska och sociala arbetsmiljön som psykosocial arbetsmiljö, så även i detta examensarbete. Studien tar sin början i en metaanalys av tre kartläggningsmetoder för den psykosociala arbetsmiljön, detta eftersom det inte finns någon given definition av vad den psykosociala arbetsmiljön inbegriper. Metaanalysen resulterade i ett antal psykosociala faktorer som testats under fem kvalitativa intervjuer på avdelningen Torkmaskiner. Datainsamlingen bygger även på en kvantitativ enkätundersökning på samma avdelning, där all personal fick möjlighet att medverka.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Bakgrund: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. Metod: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång.Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag..

Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador..

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Att tillgodogöra sig information och sprida den vidare har i alla tider varit väsentligt för att vi skall kunna utvecklas och fungera tillsammans på jobbet och i övriga relationer i vår vardag. Varje enskild individ exponeras dagligen för en stor informationsmängd, vilket ökar trycket på en bra och tydlig informationshantering. En skolmiljö är ett tydligt exempel där alla individer ständigt utsätts för ett ökande flöde av information både internt och extern. Avsikten med min uppsats har varit att identifiera och belysa de eventuella brister som finns i det interna informationsflödet på en medelstor gymnasieskola. Min undersökningsgrupp är pedagoger, elevvårds- och administrativ personal. Till att börja med undersökte jag hur alla uppfattade att informationsflödet fungerade på arbetsplatsen.

Att lämna skolan och ta steget ut i arbetslivet är en process som kan vara jobbig för många ungdomar. För eleverna på gymnasiesärskolans nationella program innebär denna process att de vid studenten kommer till ett vägskäl; ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsättning på en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på gymnasiesärskolans nationella program förbereder eleverna inför övergången till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som då kallades sinnesslöa. Målsättningen med undervisningen har sen dess fokuserat på att göra eleverna så självständiga som möjligt. Idag har gymnasiesärskolan en målsättning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhället.