Bakgrund: VÄld Àr ett problem inom vÄrden och pÄ akutmottagningar finns en stor risk att vÄldsincidenter uppstÄr. VÄld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osÀker arbetsmiljö och försÀmrad omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till vÄld pÄ akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat pÄ kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till vÄld, sÄsom vÀntetider och stressande arbetsklimat.

Bakgrund: Det Ă€r viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vĂ„rden har kunskaper och fĂ€rdigheter om faktorer som orsakar trycksĂ„r sĂ„ att förebyggande Ă„tgĂ€rder kan genomföras. Det Ă€r vĂ€l dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhĂ€llet i arbetet genom förebyggandet av trycksĂ„r. TrycksĂ„r i litteraturöversikter diskuteras frĂ€mst i samband med lĂ„ngtidsvĂ„rd, intensivvĂ„rd och rehabilitering. Det Ă€r mindre fokus i litteraturöversikter pĂ„ den akuta vĂ„rden samt den operativa miljön relaterat till trycksĂ„r.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlĂ€gga faktorer som Ă€r viktiga att uppmĂ€rksamma för att minska risken att utveckla trycksĂ„r perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som Ă€r viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksĂ„rspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som pĂ„verkar trycksĂ„rsutveckling var operationstid, diabetes, poĂ€ng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mĂ€tinstrument, blodtryck, lĂ€kemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta omrĂ„den dĂ€r trycksĂ„r utvecklas samt fukt och inkontinens.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ arbetsplatsen. Undersökningen utgick frÄn följande frÄgestÀllningar; Vad Àr hÀlsobefrÀmjande faktorer?; Vilka hÀlsobefrÀmjande faktorer finns pÄ den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer fÄr personalen att kÀnna sig motiverade pÄ arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer pÄverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkÀtundersökning gjorts för de anstÀllda pÄ företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanstÀllts i SPSS.

Ungdomar stÀlls inför krav och förvÀntningar som hela tiden ökar, kraven kommer bÄde frÄn omgivningen och frÄn ungdomarna sjÀlva. FörhÄllanden under barn- och ungdomsÄren har stor betydelse för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av att mÄ bra i det dagliga livet bland ungdomar pÄ högstadiet. Nittiotre enkÀter delades ut till alla i Ärskurs nio pÄ tvÄ skolor. Alla frÄgor i alla enkÀter besvarades.

HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vÄr empiri med hjÀlp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrÄn de teorier vi funnit kunna hjÀlpa oss förstÄ det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Dokumentationsformen Ă„tgĂ€rdsprogram fĂ„r utstĂ„ en hel del kritik bĂ„de frĂ„n tidigare forskning och frĂ„n media vad gĂ€ller innehĂ„ll och utformning. ÅtgĂ€rdsprogram ska skrivas nĂ€r det misstĂ€nks att en elev inte nĂ„r aktuella kunskapskrav. DĂ„ blir det dĂ€rför viktigt i ett Ă€mne som matematik som har en relativt hög andel underkĂ€nda elever att Ă„tgĂ€rdsprogramsprocessen fungerar vĂ€l. Denna systematiska litteraturstudies syfte Ă€r att kartlĂ€gga/identifiera eventuella faktorer som kan öka mĂ„luppfyllelsen i Ă„tgĂ€rdsprogramprocessen i Ă€mnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till Ă€r att det Ă€r ett antal olika faktorer som mĂ„ste samspela för att Ă„tgĂ€rdsprogramsprocessen i matematik skall falla vĂ€l ut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrarna jobbar med betygsÀttning i bildÀmnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlÀrare, samt enkÀter med 82 elever i Ärskurs nio, genomförts. Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som vÀger tyngst i betygsÀttningen Àr teknik och slutprodukt, men att lÀrarna Àven i olika grad rÀknar in s.k. outtalade faktorer.

Det finns mÀngder med faktorer som pÄverkar en texts lÀsbarhet. I denna rapport kommer flertalet faktorer undersökas inför skapandet av en ny lÀsbarhetsalgoritm. MÄlet Àr att denna algoritm ska vara bÀttre Àn LIX som Àr en algoritm konstruerad för svenska texter. MÄlet uppnÄddes med en liten marginal men ytterligare förbÀttringar kan och bör implementeras..

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försÀkringskassan och en allmÀnpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. VÄr empiri Àr hÀmtad frÄn medlemmar i projektets styrgrupp och lÀkare frÄn kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de lÄngtidsarbetslösa patienterna pÄ kliniken. Syftet och mÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr relevanta för att uppnÄ god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.

Bakgrunden till undersökningen Àr att arbetsplatsen Àr en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ, eftersom en stor del av befolkningen nÄs via denna och olika hÀlsobeteenden kan pÄverkas innan ohÀlsa uppstÄr. En framgÄngsrik strategi för att skapa hÀlsosammare arbetsplatser Àr att arbeta med friskvÄrd. Om mÀnniskor ska kunna leva hÀlsosamt krÀvs att de fÄr möjlighet att göra det Àven pÄ arbetsplatsen, dÄ hÀlsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvÄrd pÄ företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, Àr MÄleriproduktion AB.

En empirisk studie om vilka faktorer sjuksköterskan anser Àr viktiga i mötet med patienten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som sjuk-sköterskan anser Àr viktiga i mötet med patienten. FrÄgestÀllningen vi utgick ifrÄn var: Vilka faktorer anser sjuksköterskan Àr viktiga i mötet med patienten. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och intervjuade fem sjuksköterskor pÄ en medicinavdelning. Fem huvudkategorier framkom efter analys av materialet.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..

Vid en kronisk sjukdom gÀller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvÄrd. VÄrdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvÄrdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka pÄ lÀrandet i egenvÄrden i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lÀrandet, trygghetens betydelse för lÀrandet och förebilders betydelse för lÀrandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan pÄ lÀrandet för personer med kronisk sjukdom i egenvÄrden..