Sökresultat:
923 Uppsatser om Stärkande dimensioner - Sida 15 av 62
ProjektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledaren : Ett utvecklande av projektdirektivet som en relation
Syftet med studien var att undersöka projektbestÀllares syn pÄ relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förstÄelse för projektbestÀllarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i tvÄ dimensioner, kontrakt samt process, som utgÄngspunkt. Dessa tvÄdimensioner var utgÄngspunkter för studien dÀr kontraktet sÄgs som det formella dokumentetsom upprÀttas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och Àrliga dialog sombör finnas mellan projektbestÀllaren och projektledaren. Den öppna och Àrliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade dÀrmed pÄ trehuvudaspekter av relationen mellan projektbestÀllare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benÀmnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta dÄ begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av Àmnet.
ArbetstillfredsstÀllelse bland personliga assistenter med anhörigrelation
Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsstÀllelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkÀtsvar vilket gav en svarsfrekvens pÄ 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsstÀllesedimensionernaSÀkerhet, InstÀllning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, dÀr kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsstÀllelse Àn mÀn i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anstÀllningstid i dimensionen Arbetet, dÀr anstÀllda som har arbetat mellan 6 till 15 Är visade en högre arbetstillfredstÀllelse i dimensionen Àn de respondenter som har varit anstÀllda mellan 1 till 6 Är.Nyckelord: ArbetstillfredsstÀllelse, personliga assistenter, anhörigrelation.
EQ, Emotionell intelligens ur ett skolperspektiv
Syftet med arbetet har varit att fÄ en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande tvÄ frÄgor har anvÀnts: Vad Àr EQ? Hur ser lÀrare pÄ begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? LitteraturgenomgÄngen innehÄller förutom de fem grundpelarna inom EQ, ocksÄ en del allmÀnna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 sÀger oss. Den senare delen av arbetet bestÄr av en sammanstÀllning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollÀrare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats Àr att arbetet med EQ bör genomsyra och ingÄ som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.
BĂ€rande konstruktionselement av glas: Dimensionering och utformning av glaspelare
AnvÀndandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan mÄnga Är tillbaka och har under det senaste Ärtiondet Àven anvÀnts som bÀrande konstruktionselement. Materialets frÀmsta egenskap Àr att det Àr transparent och dÀrmed slÀpper igenom ljus. Detta gör ocksÄ att ett utökat anvÀndningsomrÄde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns Ànnu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bÀrande glaselement ska gÄ till, men det pÄgÄr arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.NÄgra av glasets egenskaper Àr att det Àr ett bestÀndigt material som kan motstÄ fukt och andra typer av angrepp, det Àr ocksÄ ett kÀnsligt material för temperaturförÀndringar.
Bland kobbar och skÀr : En studie av Àldres boende i en svensk skÀrgÄrdsmiljö
MÄnga Àldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan dÀrmed sÀgas vara av vikt för Àldres upplevelse av vÀlbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstÄs boendemiljö i termer av sÄvÀl ett fysiskt som ett socialt rum. BÄda dessa aspekter lyfts fram nÀr livsvillkor för ett antal Àldre boende i en svensk skÀrgÄrdsmiljö kartlÀggs. Fördelat pÄ tre teman avhandlas vilka förutsÀttningar som utgör ramen för boendet, vilka vÀrden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om Äldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.
ESG-investerande och portföljresultat : En studie av ESG-investerande utifrÄn metoden bÀst-i-klassen
Till följd av en mer globaliserad och industriell omvÀrld har hÄllbarhetsfrÄgor sett till miljö och samhÀlle blivit en vardaglig rubrik i finansvÀrlden. Att företag ska ha aktivt arbete mot hÄllbarhet och ansvarstagande Àr pÄ sÄ nÀr en sjÀlvklarhet om inte ett mÄste. Denna studies syfte Àr att undersöka ansvarsfullt investerande och portföljresultat. För att analysera detta förhÄllande fokuserar arbetet pÄ ESG dÀr dess dimensioner inkluderas gemensamt genom optimering, diskussion och slutsats. Arbetet berör hur ESG kan integreras i investeringsprocessen men tyngden av studien och den övergripande frÄgan angriper diskussionen kring en portföljs resultat vid inkluderande av ESG.
Upplevelsen av kommunikation pÄ arbetsplatsen : Formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation -
Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.
Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av
volymbyggda trÀhus
Idag Àr det i Sverige tillÄtet att bygga höga trÀhus. Detta arbete behandlar framförallt trÀhus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras pÄ sjÀlva byggplatsen. TrÀhus Àr lÀtta i förhÄllande till byggnader byggda av andra material, och nÀr trÀhusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstÄr med stabiliseringen. PÄ vissa stÀllen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som Àr större Àn egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill dÄ lyfta. Idag berÀknas dessa krafter med en förenklad tvÄdimensionell metod som tar liten hÀnsyn till omkringliggande vÀggar och bjÀlklag.
MÄngfald i kommunala skolkök : Hur kan vi förstÄ den och vad kan vi lÀra oss av den?
Den hÀr uppsatsen tar upp hur man kan förstÄ mÄngfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag anvÀnde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg anvÀndes hermeneutik. Teorin jag anvÀnda var socialt lÀrande av Albert Banduras (Crain, 2005) och Àven situerat lÀrande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.
Hur har bolÄnetaket pÄverkat bostadsmarknaden?
Invandrarpolitik Àr ett omdiskuterat Àmne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har Äsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus pÄ det omrÄdet. Syftet med min studie Àr att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förÀndrats under tidsperioden 1990-2009. Jag anvÀnder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive Ätta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.
Diskurs i lÀromedel
Abstract
Detta Àr en undersökning av diskursiva förÀndringar i lÀromedel. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrobokstexten i historielÀromedel har förÀndrats under de senaste decennierna.
FrÄgestÀllning: Hur har diskursen kring framstÀllningen av socialismen förÀndrats i historielÀromedel?
Teorierna som ligger till grund för undersökningen Àr hÀmtade dels frÄn Staffan Selanders LÀrobokskunskap frÄn 1988 och dels frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en lÀromedelsanalys. Vad som undersöks Àr dÀrför de tre omrÄdena urval, stil och förklaringar.
Konsulternas mÄngfald : Om organisationskonsulters mÄngfaldsbegrepp
Syftet med uppsatsen Àr att analysera mÄngfaldskonsulters syn pÄ mÄngfald och mÄngfaldsarbete utifrÄn nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel Àr baserad pÄ intervjuer med 14 mÄngfaldskonsulter. Analysen visar att mÄngfaldskonsulter anvÀnder ett "brett" begrepp om mÄngfald, som inkluderar bÄde diskrimineringslagens kategorier och dÀrtill ickerÀttsliga dimensioner som kompetens, fÀrdigheter, arbetssÀtt och klÀdstil. Det breda mÄngfaldsbegreppet tillsammans med en betoning pÄ organisationsnytta snarare Àn rÀttvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen ? en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rÀttviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bÀttre överensstÀmma med arbetsgivarintressen.
Upplevelsen av kommunikation pÄ arbetsplatsen - Formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation -
Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika
avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr
Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och
processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I
studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur
den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal
kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en
fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.
Styrsystem, Kunskap och Innovation. Vertikal elasticitet i ett kunskapsintensivt företag som Ăhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund.
Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Ăhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..
SmĂ„företagande pĂ„ Ăland : En studie av Wannborga vin & lamms nĂ€tverk och diversifiering
Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.